Prostatacancer

Statistik

Statistik visar att prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Under 2016 var det totala antalet fall 10 474, mot 9 413 år 2006. Men prognosen för den som får sjukdomen är i många fall god jämfört med andra cancersorter.

Vad är prostatacancer?

För att förklara vad prostatacancer är börjar vi med att beskriva prostatan. Det är en körtel som bildar vätska för spermier att transporteras i vid utlösning. Cancer innebär att en cancertumör har utvecklats i prostatan.

Först växer tumören inuti prostatan, vanligtvis i delarna längst från urinröret. I det här stadiet märks den inte av. Det kan ta 10–15 år innan tumören växer sig stor nog att ge symptom. När tumören sprider sig övergår sjukdomen i aggressiv prostatacancer, som behandlas med andra metoder än fall som upptäcks tidigt.

Varför man får prostatacancer är inte helt utrett, men i vissa fall är det ärftligt. Att få sjukdomen om du är yngre än 50 år är ovanligt. Om cancern inte är ärftlig i din familj är risken att få prostatacancer högre i en ålder på runt 70 år och uppåt.

Symtom vid prostatacancer

Det kan ta flera år innan prostatacancer ger några märkbara symtom, men sjukdomen kan även fortskrida snabbt i vissa fall. Vid prostatacancer kan du uppleva ett eller flera av de här symtomen:

• Du behöver kissa oftare än vanligt.
• När du försöker kissa kommer urinen inte direkt.
• Urinstrålen är svagare än vanligt.
• Du har blod i urinen.
• Du kan ha ont i skelettet och kroppen fast du inte har gjort illa dig.
• Du kan känna dig trött.
• Du kan tappa matlusten och gå ner i vikt.

Men även om de här symptomen kan vara tecken på prostatacancer, kan de även ha andra orsaker. Om du har svårt att kissa kan det till exempel handla om en godartad förstoring av prostatakörteln. Men om du misstänker att du har cancer bör du kontakta vården. Särskilt om du har blod i urinen.

Prostatacancern kan sprida sig

Med tiden kan prostatacancer få spridning och bilda så kallade dottertumörer (metastaser). Bland annat kan spridd prostatacancer bilda nya tumörer i lymfkörtlar och skelettdelar som bäckenbenet och ryggradens nedre del. Om cancern har spridit sig kan den inte botas, men i många fall kan den bromsas.

I senare stadier kan elakartad prostatacancer även bilda metastaser i andra organ som levern och lungorna.

Godartad prostataförstoring

För äldre män är det inte ovanligt att få en godartad prostataförstoring. Det kan leda till att urinröret trycks ihop och att det blir svårare att kissa, men ökar inte risken för cancer i prostatan. Varför det här sker är inte helt klarlagt av forskningen.

Orsaker till prostatacancer

Många som får ett sjukdomsbesked vill ta reda på varför de blev sjuka. Men för prostatacancer är orsaken ofta okänd. I vissa familjer finns flera fall av sjukdomen och då kan det vara ärftligt.

För de andra sjukdomsfallen finns bara teorier om orsaken. Cancerformen är vanligare i USA, Skandinavien och Västeuropa, jämfört med Sydostasien där den är mer ovanlig. Det här skulle kunna bero på arvsanlag, livsstil och/eller miljöfaktorer.

Prostatacancer kan vara ärftligt

I vissa fall är alltså ärftlighet en orsak till prostatacancer. Det är inte känt exakt vilka arvsanlag (eller gener) det handlar om. Därför finns inget test du kan göra för att se om du har en ökad risk på grund av dina gener.

Däremot kan vården göra en utredning kring risken för ärftlighet, om flera av dina släktingar har haft den här sortens cancer. Det kan vara bra att ta upp frågan med dina söner och bröder. Kom ihåg att det även finns män med de här generna som inte får cancer.

Kost och prostatacancer

Kanske undrar du om kosten kan påverka risken att få cancer i prostatan. En del forskning har ägnats åt ämnet, men hittills har det inte gått att hitta några tydliga svar. Vissa saker talar för att en kost som är rik på fisk och grönsaker kan vara ett bra val. Och tecken finns på att alltför mycket nötkött och fläsk, animaliskt fett och mejeriprodukter kan öka risken. Men det går alltså inte att säga något med säkerhet.

Övervikt kan vara en negativ faktor och risken för återfall av prostatacancer efter strålning eller operation är större hos rökare.

Test och undersökningar av prostatacancer

Hur upptäcker man prostatacancer? Inom vården går det att göra utredningar för att bedöma om du har förhöjd risk för sjukdomen och du kan få gå på regelbundna kontroller. Det finns även flera undersökningar och test som läkare använder för att ta reda på om du har prostatacancer.

Mätning av PSA med blodprov

PSA är ett protein som bildas i prostatan och kan mätas med ett blodprov. Ett förhöjt PSA-värde kan vara ett tecken på en cancertumör. Men värdet kan förhöjas av andra orsaker också. Inte minst en godartad förstoring av prostatan eller en infektion. Testet är alltså ett sätt att upptäcka avvikelser, men kan inte ge entydiga svar om cancer.

MR-undersökning

Vid den här prostataundersökningen används en magnetkamera för att upptäcka var potentiellt farliga områden finns i prostatan. Testet utförs om PSA-provet visar förhöjda värden, för att se om det går att upptäcka en förändring. Utifrån MR-undersökningen går det att veta exakt var, på millimeternivå, som vävnadsprover ska tas för att utreda vad förändringarna beror på. Undersökningen är smärtfri.

När läkaren vet exakt var den misstänkta tumören sitter kan de ta mer välriktade vävnadsprov. I och med det är MR-undersökningen ett utmärkt komplement till ett PSA-prov inför en biopsi.

Vävnadsprov (prostatabiopsi)

Om det finns tecken på förändringar i prostatan gör läkaren vävnadsprov, ofta flera vid samma tillfälle. Syftet med denna undersökning är att kunna bedöma om det handlar om prostatacancer och hur snabbt den växer. Ett annat ord för vävnadsprov är biopsi.

Skelettröntgen (skelettcintigrafi)

Om det visar sig att du har prostatacancer kan en skelettröntgen göras för att se om det finns metastaser i skelettet, vilket skulle innebära att sjukdomen är spridd till det.

Undersökningen går till så att en liten mängd av radioaktivt ämne sprutas in i blodet. Det här ämnet söker upp skador i skelettet. Och med en speciell kamera kan läkare sedan se var ämnet har hamnat. Efter undersökningen försvinner det radioaktiva ämnet snabbt.

Prostatacancerns olika grader – Gleasonsumma

Utifrån test på vävnadsprover kan läkarna avgöra om du har prostatacancer eller inte. De kan även avgöra hur snabbt den sprider sig. Många tumörer växer långsamt, medan vissa ökar i storlek snabbare. Beroende på hur snabbväxande tumören är kan läkarna rekommendera olika sorters behandling.

För att sätta ett värde på hur snabbt tumören växer ger läkarna den en så kallad Gleasonsumma. Skalan går mellan 6 och 10. Om en cancertumör har en Gleasonsumma på 6 innebär det att den växer sakta.

Behandlingar vid prostatacancer

Det finns ett stort antal behandlingar och alla har biverkningar av någon sort. Vilken du blir rekommenderad beror bland annat på tumörens storlek, om den har spridit sig och hur du mår.

Vad gäller val av behandling kan prostatacancer delas upp i tre huvudsakliga stadier:

• Tidig cancer som kan botas
• Övriga stadier där hormonbehandling ges
• När hormonbehandlingen inte ger resultat

Behandling av tidig prostatacancer

Med tidig prostatacancer menas att tumören inte har växt särskilt mycket. Om den fortfarande är begränsad i prostatans kapsel är chanserna att bota cancern goda. Men ibland behövs inte behandling alls. Om prostatacancern har växt utanför kapseln men inte är spridd vidare kan den fortfarande gå att bota, men flera behandlingar kan behövas. Strålning eller operation har samma chans att bota prostatacancer.

Avstå från behandling

Många fall som upptäcks tidigt och är begränsade till prostatans kapsel behöver ingen behandling eftersom de växer mycket långsamt. I vissa fall kan man alltså avvakta och ha aktiv monitorering.

Aktiv monitorering

Om du väljer att vänta med behandling av en långsamtväxande cancertumör som upptäcks tidigt kan du få komma på regelbundna kontroller. Det kallas aktiv monitorering av prostatacancer.

Kontrollerna sker ungefär en gång i halvåret. Läkaren känner på prostatan och du får lämna ett PSA-prov. I vissa fall kan du få göra en MR-undersökning och biopsi. Om aktiv monitorering visar att cancertumören växer kan du få behandling.

Operation

Om cancern inte har spridit sig och du mår bra kan tumören opereras bort. Under operationen tar läkare bort prostatan och sädesblåsorna medan du är sövd.

I vissa fall tas lymfkörtlar också bort, för att se om cancern har spridit sig till dem. I så fall kan du få svullnader på benen, så kallade lymfödem. Men du kan få medicin för att lindra det.

En vanlig komplikation efter operation av prostatacancer är erektionsproblem. Men det finns bland annat tabletter och injektioner som kan ge dig potensen tillbaka efter prostatacancer, och förmågan att få orgasm vid sex försvinner inte.

En operation av prostatacancer kan även leda till biverkningar som har med inkontinens att göra. I vissa fall är inkontinensen tillfällig och försvinner efter veckor eller månader, i andra fall är den bestående. Du kan till exempel få urinläckage vid nysningar.

Yttre strålbehandling

Om du har andra sjukdomar som gör det svårt att operera kan yttre strålbehandling vara ett alternativ. Det är vanligt att få strålning en gång om dagen, fem dagar i veckan, under sex till åtta veckor. Varje behandling är klar på några minuter och känns inte.

Yttre strålbehandling för prostatacancer kan ge biverkningar, som problem med akuta behov att kissa efter ett par veckor. Du kan även få diarré. Men det finns mediciner som lindrar problemen.

Brachyterapi

Brachyterapi eller inre strålbehandling används framförallt vid prostatacancer om tumören är större och växer snabbare. Det går till så att högre stråldoser (jämfört med yttre strålbehandling) ges inuti prostatan. Eftersom metoden går annorlunda till kan större doser användas utan att skada frisk kroppsvävnad.

Du kan antingen få inre strålbehandling som en engångsbehandling eller vid flera tillfällen. Du stannar kvar på sjukhuset över natten och behöver få ryggbedövning eller sövas. Vid upprepad behandling kombineras ofta inre strålning med yttre strålning flera dagar i veckan.

Någon vecka efter den första behandlingen med inre strålning av prostatacancer kan du få biverkningar, som att ofta få ett akut behov av att kissa. Men problemen kan lindras med medicin. Vissa får bestående problem med ändtarmen. Erektionsförmågan kan påverkas negativt av strålning, men ofta inte lika mycket som efter en operation.

Hormonbehandling mot prostatacancer

Om cancern har spridit sig så går det att bromsa sjukdomen, även om den inte går att bota. I många fall bromsas prostatacancer genom en kombination av strålbehandling och hormonbehandling, där hormonerna gör cancercellerna känsligare för strålningen. Hormonbehandlingen pågår ofta under en betydligt längre tid. Oftast behöver du ta den resten av livet.

Det finns olika sorters behandling med hormon mot prostatacancer, men alla går ut på att göra det svårare för testosteron att bildas eller verka. Cancern behöver nämligen testosteron för att växa.

Det finns behandlingar som inte minskar mängden testosteron, men gör hormonet mindre verksamt. De här läkemedlen kallas för antiandrogener och har mindre biverkningar än de som tar bort testosteronet helt. Men antiandrogener kan leda till att bröstkörtlarna växer, även om det går att motverka med strålbehandling. Och den här hormonbehandlingen räcker sällan om cancern har spridit sig.

Läkemedel som minskar testosteronproduktionen kallas GnRH-analoger. Eftersom det tar runt två veckor innan de börjar verka kan du få kombinera behandlingen med andra metoder under den första månaden.

Behandlingar när hormonbehandling inte fungerar

Efter ett eller två år av hormonbehandling är det vanligt att cancern börjar växa igen. I vissa fall kan du få byta till en ny hormonbehandling. I andra fall kan du få kombinera den med en annan metod. Till exempel:

Enzymhämmare och nya hormonblockerare

Enzymhämmare och hormonblockerare ges i tablettform och har lindriga biverkningar. Till exempel kan du samla på dig vätska eller känna dig trött, beroende på vilket läkemedel du får.

Cytostatika

Cytostatika kallas även cellgifter och kombineras ofta med GnRH-analoger för att bromsa sjukdomen och minska symptomen. Du får ofta cytostatika som dropp med en till tre veckors mellanrum. Nackdelen med de här läkemedlen är att de inte bara påverkar tumörer utan även friska celler. Bland annat i magen och tarmarna, hår, naglar och benmärgen.

Du kan därför få håravfall, sköra naglar, magproblem och sämre försvar mot infektioner. De flesta biverkningar försvinner efter behandlingen. Men cytostatika väljs sällan för de äldsta eller sjukaste.

Isotopbehandling

Om din cancer har spridit sig till skelettet och orsakar smärta kan du få behandling med en radioaktiv isotop (radium). Radiumet samlar sig kring metastaserna och avger strålning just där. Behandlingen görs ofta vid sex tillfällen med fyra veckors mellanrum. Efter det första tillfället kan du till en början få mer ont, men sedan brukar smärtorna minska och sjukdomen bromsas.

Strålbehandling

Ett ytterligare alternativ är att rikta strålbehandling mot prostatatumören eller metastaser i skelettet för att lindra symptom. I många fall kan en enda stråldos mot en dottertumör i skelettet minska smärta markant utan att ge biverkningar.

TUR-P-operation

Den här operationen kan du rekommenderas om tumören klämmer ihop urinröret och gör det svårt att kissa. Du får narkos eller ryggbedövning innan ett smalt instrument förs in i urinröret. I spetsen på instrumentet sitter en glödtråd som läkaren använder för att ta bort den del av tumören som orsakar trycket. Efter operationen stannar du på sjukhuset i några dagar.

Prognos för prostatacancer

Det finns olika sorters prostatacancer och beroende på flera faktorer kan prognosen se olika ut. Bland annat beroende på hur gammal du är när du blir sjuk, vilket stadium tumören är i och hur elakartad cancern är.

Men jämfört med andra former av cancer är prognosen ofta god. De flesta fall där sjukdomen upptäcks tidigt och en operation eller strålbehandling utförs slutar med att patienten blir botad. I många fall är tumören så pass ”beskedlig” att den enda behandling som behövs är uppföljande kontroller.

Som sagt är prognosen god och en stor andel män med spridd och obotlig prostatacancer lever i många år utan symptom, tack vare bromsmedicin som hormonbehandling. Men det finns också mer elakartade former av sjukdomen.

Dödlighet och prostatacancer

Enligt Folkhälsomyndigheten dog totalt 2345 män av prostatacancer i Sverige under 2017. Det motsvarar 57 döda per 100 000 män. Mellan 2006 och 2017 minskade dödligheten för prostatacancer med 24 procent. Chansen till överlevnad har alltså ökat.

Aggressiv prostatacancer

Även om dödligheten har minskat och det ofta går att bromsa sjukdomsförloppet finns elakartade former av sjukdomen. I de här fallen växer och sprider sig tumören snabbare i kroppen. Aggressiv prostatacancer är svårare att behandla.

Går det att förebygga prostatacancer?

Eftersom den enda kända orsaken till sjukdomen är ärftlighet är det svårt att ge rekommendationer för att förebygga uppkomsten av prostatacancer.

Om flera genetiska släktingar till dig har haft sjukdomen kan du höra av dig till vården för en utredning av riskerna och eventuellt få gå på regelbundna kontroller. På så sätt går det att förebygga att prostatacancer inte upptäcks.

Viss forskning har visat tecken på att de livsstilsförändringar som ofta rekommenderas till personer med hjärt- och kärlsjukdomar kan vara bra även för män som redan har cancer i prostatan. Till exempel att motionera, inte röka och byta rött kött och socker mot fisk och grönsaker.

Hur kan Prevcare hjälpa?

Prevcare erbjuder privat MR-undersökning av prostatan, som du kan boka utan att ha remiss från en läkare. Du får en tid inom sju dagar från beställning och resultatet lika många dagar efter undersökningen. Om MR-undersökningen visar något allvarligt remitterar vi dig till vårdcentral eller specialistmottagning. Du kan gå på undersökning hos klinikerna vi samarbetar med i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping och Karlstad.

Initiativ för kampen mot sjukdomen

Det finns flera föreningar och organisationer som kämpar mot sjukdomen och för att främja forskning.

Blå bandet

Blå bandet är den internationella symbolen för kampen mot prostatacancer. Organisationen Prostatacancerförbundet använder Blå bandet för att öka medvetenheten om sjukdomen världen över.

Mustaschkampen

Varje år under november månad ordnar Prostatacancerförbundet kampanjen Mustaschkampen, för att öka allmänhetens kunskap om prostatacancer. Tanken med initiativet, vars symbol är en mustasch, är att fler fall ska upptäckas tidigt. Man vill även samla in pengar till forskning kring sjukdomen.

Källor som använts
https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/statistik
https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/statistik/dodlighet-i-olika-typer-av-cancersjukdomar
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar–besvar/cancer/cancerformer/prostatacancer/
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/prostatacancer
https://prevcare.se/enskilda-undersokningar/mr-prostata/
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar–besvar/konsorgan/prostata/godartad-prostataforstoring/
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/dodlighet-i-cancer/prostatacancer-dodlighet/
https://www.mustaschkampen.se/artiklar/vad-ar-mustaschkampen
https://prostatacancerforbundet.se/bla_bandet
https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/ditt-besok/undersokning/prostatacancer/din-behandling/stralbehandling/