Hjärtinfarkt och stroke är de folksjukdomar som flest människor drabbas av. Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till dödsfall både i Sverige och övriga världen. De uppkommer genom syrebrist, eller ischemi, som gör att vävnad kan dö och tappar en del av sin funktion. Även om sjukdomarna är våra vanligaste dödsorsaker har förekomsten och dödligheten stadigt minskat sedan början av 2000-talet.
Symptom vid hjärtinfarkt
När det bildas en blodpropp i något av hjärtats kranskärl uppkommer en hjärtinfarkt. Oftast upptäcks sjukdomen genom att man får en kraftig ihållande smärta i bröstet som kan stråla ut till armen, nacken eller ryggen. Andra vanliga symtom är att man kallsvettas, får andningssvårigheter, hjärtklappning samt känner illamående, yrsel och ångest.
Man kan även ha en hjärtinfarkt utan att känna smärta, en så kallad tyst infarkt. Den upptäcks genom EKG eller en ultraljudsundersökning. Därför är det att viktigt att kontakta vården även vid lindriga symptom, speciellt om man är äldre eller har diabetes.
Riskfaktorer för hjärtinfarkt
Hög ålder, ärftliga anlag, rökning, diabetes, övervikt och stress är vanliga riskfaktorer för att drabbas av hjärtinfarkt. Risken att drabbas av hjärtinfarkt är dubbelt så stor hos rökare och att sluta ger snabb effekt. Redan första dygnet efter att man slutar röka minskar risken. Efter ett år är risken halverad och efter fem år är risken lika stor som för en icke-rökare.
Fysisk aktivitet är minskar risken att drabbas, att promenera 30 minuter per dag gör skillnad. Att ändra sina kostvanor och äta mer hälsosamt minskar det skadliga kolesterolet och därmed risken för höga blodfetter och åderförfettning.
Vid högt blodtryck får hjärtat svårare att pumpa. Utan behandling ökar åderförfettningen och kärlväggarna hårdnar. Även diabetes ökar åderförfettningen och risken för hjärtinfarkt. Stress leder ofta till att man äter sämre och sover mindre, vilket ökar risken för att drabbas. Stress påverkar även blodkärlen och ökar risken för att blodproppar bildas.
Snabb behandling är avgörande vid hjärtinfarkt
Vid en hjärtinfarkt är det viktigt att så snabbt som möjligt öppna upp det tilltäppta kranskärlet för att få tillförsel av blod och syre igen. Vanligtvis görs en ballongvidgning, eller PCI. Det går även att använda blodproppslösande behandling, så kallad trombolys.
Om det finns flera förträngningar i kranskärlen måste man göra en byapassoperation. Då öppnas bröstkorgen upp och läkaren skapar en extra passage genom att transplantera friska kärl från andra delar av kroppen till hjärtat.
Efter att behandling är det viktigt att följa de råd kring fysisk aktivitet och livsstilsförändring som läkaren ger. Ofta får man även läkemedel för att minska risken att drabbas igen, vanligtvis mediciner som förebygger blodproppar, vidgar kärlen och sänker blodtrycket.
EKG, ultraljud och blodanalys
Vid misstanke om hjärtinfarkt genomgår patienten flera undersökningar, bland annat EKG som kan visa om hjärtat är påverkat av syrebrist. Läkaren tar blodprover för att se om hjärtmuskeln är skadad. För att kunna avgöra hur stor hjärtinfarkten är tas även ett ultraljud.
Här kan du läsa mer om den hjärtundersökning som Prevcare Clinic erbjuder.
Stroke
Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Vid en stroke har hjärnans nervvävnad påverkats av hämmad syretillförsel. Bristen på syre kan bero på hjärninfarkt eller ischemisk stroke, som orsakas av en propp i ett blodkärl. Det kan även bero på hjärnblödning, en bristning i ett kärl i hjärnan eller på hjärnans yta. 85 procent av strokefallen är hjärninfarkt.
Symtom vid stroke
Det kluriga med stroke är den kommer plötsligt utan att den som drabbas har kunnat ana att någonting är fel. Vanliga symtom är att känna kraftlöshet eller bli förlamad i någon del av kroppen, få svårt att prata och förstå vad andra säger, att synen påverkas samt yrsel och kraftig huvudvärk.
Efter att man drabbats av stroke är det vanligt att man blir förlamad och för svårt att prata. Även hjärntrötthet, svårt med minnet och humörsvängningar är vanligt.
Riskfaktorer för stroke
Riskfaktorerna för stroke liknar riskfaktorerna för hjärtinfarkt, men det finns vissa skillnader. Högt blodtryck, rökning, förmaksflimmer, diabetes, låg fysisk aktivitet, ärftlighet av hjärt- och kärlsjukdomar, hög ålder och hög alkoholkonsumtion är några av de vanligaste riskfaktorern. Den vanligaste enskilda faktorn för att drabbas av av både hjärnblödning och hjärninfarkt är högt blodtryck.
Vad man själv kan göra för att minska riskerna för stroke är samma åtgärder som för att minska risken för hjärtinfarkt. Motionera, äta nyttigt, sluta röka och dricka mindre är det viktigaste man själv kan göra.
Behandling av stroke
Trombolys och trombektomi är vanliga behandlingar vid stroke. Vid trombolys behandlas hjärninfarkten med ett blodproppslösande läkemedel. Trombektomi går ut på att ta bort blodproppen genom att föra in en slang via ljumsken och och dra ut blodproppen.
AKUT-test och TIA
TIA (transitorisk ischemisk attack) är ett snabbt övergående symtom på stroke som signalerar att blodflödet i något av hjärnans kärl tillfälligt har stoppats eller hämmats. Om man tillfälligt drabbas av något av symtomen ska man ta det på allvar och kontakta sjukvården.
Om man misstänker att någon i ens närhet drabbats av stroke kan man utföra ett enkelt test, AKUT-testet.
A – Ansikte. Vid en stroke hänger ena mungipan inte med. Be därför personen du misstänker drabbats att le.
K – Kropp. Om du ber personen att hålla fram armarna om den ena faller inom 10 sekunder kan det bero på en stroke.
U – Uttal. Talet blir ofta sluddrigt vid stroke, be därför personen att uttala en enkel mening.
T – Tid. Vid stroke är det viktigt att få snabb behandling. Ring därför 112 snabbt vid minsta misstanke.
Källor:
https://www.folkhalsorapportstockholm.se/rapporten/sjukdomar-och-skador/hjartinfarkt-och-stroke/
https://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/hjartinfarkt/
https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarta-och-blodkarl/hjartbesvar-och-hjartfel/hjartinfarkt/
https://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/stroke/
https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/stroke/
https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/stroke-och-blodkarl-i-hjarnan/stroke/