Vad är en hjärntumör?
Sjukvården använder ordet hjärntumör som ett samlingsnamn för flera tumörsjukdomar som börjar i hjärnan. Hjärntumörer kan vara godartade eller elakartade. Oavsett ålder kan du drabbas, men en stor del av patienterna är över 60 år. Observera att det är ovanligt med hjärntumörer – många av symtomen kan ha andra orsaker.
Godartad hjärntumör
En godartad tumör sprider sig inte och växer inte in i annan vävnad. Vissa som har den här sortens tumör behöver bara gå på regelbundna kontroller, men om tumören orsakar besvär kan du behöva behandling. Tumörer som växer kan till exempel skapa problem i det begränsade utrymmet innanför skallbenet.
Elakartad hjärntumör
En elakartad hjärntumör, det vill säga cancertumör, sprider sällan till andra delar av kroppen men den kan växa in i friska delar av hjärnan. Sjukdomsförlopp, symtom och behandling för hjärntumörer kan se olika ut. Vissa cancertumörer växer snabbt medan andra växer långsamt.
De långsamtväxande kan ofta tas bort helt. Om det inte går kan behandlingen behöva upprepas. Snabbväxande tumörer går oftast inte att ta bort, men det finns behandlingar som kan göra det möjligt att leva med den i många år.
Symtom vid hjärntumör
En hjärntumör kan påverka olika funktioner och leda till olika symtom beroende på var den sitter. Problem kan även orsakas av det ökade trycket i huvudet.
Du kan till exempel få huvudvärk, yrsel eller illamående. Du kan uppleva att en kroppsdel blir allt svagare och att den känslan sprider sig. En hjärntumör kan också ge symtom som försämrad syn, hörsel och tal. Du kan få ändrad reaktionsförmåga, till exempel bli allt mer orkeslös. Vissa får epileptiska anfall.
Huvudvärk
Hur känns huvudvärk vid hjärntumör? En faktor är att värken kan komma särskilt efter att du har sovit. Men med det sagt finns det andra orsaker till huvudvärk, som är vanligare. Det är också mycket ovanligt att ha huvudvärk som enda symtom vid hjärntumör. Kontakta sjukvården om du upplever det som en ny typ av huvudvärk eller om den inte har gått över på ett par veckor.
Illamående, yrsel och kräkningar
Du kan uppleva Illamående, yrsel och kräkningar, vilket är symtom som oftast är ofarliga (något annat än hjärntumörer). Men om du fortsätter att uppleva problem och inte vet orsaken bör du uppsöka läkare.
Epileptiska anfall
Anfall som orsakas av en felaktig elektrisk aktivitet i hjärnan kan uppkomma när en tumör växer. De första gångerna den här sortens symtom på hjärntumör uppstår kan det vara så att bara den drabbade märker dem. Men tecknen kan bli tydligare allt eftersom.
Hjärntumör kan påverka synen, hörseln och talet
En tumör kan som sagt påverka olika funktioner beroende på var den sitter. En hjärntumör kan till exempel leda till symtom som synfältsbortfall eller att dina ögon får olika stora pupiller. Det kan börja “susa” i öronen och du kan få försämrad hörsel. Talet kan bland annat påverkas på så sätt att du börja sluddra eller får svårt att hitta ord.
Personligheten och beteenden kan förändras
En hjärntumör kan leda till symtom som personlighetsförändring. Du kan få svårt att få saker gjorda eller känna likgiltighet inför det som du tidigare har brytt dig om. I sociala sammanhang kan du ha svårt att känna igen personer eller hänga med i vad som sägs.
Reaktionsförmågan kan förändras
Vissa som har en hjärntumör blir allt mer orkeslösa och reagerar annorlunda på ljud, ljus och smärta.
Barns utveckling kan påverkas
Ett tecken på hjärntumör hos barn kan vara att deras utveckling stannar eller går bakåt. Barn som har lärt sig gå kan till exempel gå tillbaka till att krypa. Om barnet är mellan 1–1,5 år gammalt kan huvudet också växa snabbare än vanligt.
Undersökning och upptäckt av hjärntumör
För att sjukvården ska kunna säkerställa att det rör sig om en hjärntumör är vanligt att du får genomgå flera undersökningar.
Förutom att berätta om dina symptom till läkaren, kan läkaren ibland behöva prata med en anhörig till dig för att utreda om din personlighet har förändrats.
Magnetkamera (MR) och datortomografi (DT)
MR-undersökning är en avancerad metod som tar tusentals bilder på kroppens organ, för att lättare upptäcka sjukdomar, se skador och följa upp en behandling. Eftersom ingen strålning används vid MR-undersökning, kan du undersökas flera gånger. DT är en undersökning som innehåller röntgenstrålning och ger detaljerade bilder av organ i kroppen, bland annat huvudet.
MR och DT-undersökning gör inte ont och tar runt 20 minuter att genomföra.
Under MR och DT-undersökning ligger du på en brits med huvudet i öppningen på apparaten du undersöks med.
Om du vill få snabb insikt i hur din hjärna ser ut kan du beställa vår undersökning MR Hjärna. Du behöver ingen remiss. Läs mer om MR Hjärna.
Blodprov
Blodprov kan till exempel ge läkarna tecken på om dina symtom beror på något annat än en hjärntumör.
Ryggvätskeprov – lumbalpunktion
Lumbalpunktion kallas även ryggvätskeprov och innebär att ett prov tas på vätskan i ryggmärgen. Det kan visa om tumörceller finns i vätskan eller om trycket i skallen är högt.
Vävnadsprov – biopsi
Ett vävnadsprov eller biopsi som det också kallas innebär att en kirurg borrar ett litet hål i skallbenet och tar ett eller flera prov. Barn sövs under undersökningen medan vuxna får lokalbedövning. Det kan “surra” i huvudet, men du ska inte känna någon smärta. Undersökningen tar i de flesta fall under en timme.
Ett vävnadsprov behövs nästan alltid om du har en tumör i hjärnan eftersom det ger detaljerade svar om tumören. Provet hjälper sjukvården att ge dig en så effektiv behandling som möjligt. Provet kan tas innan eller under operation.
Barn utreds på ett barncancercentrum
Barn utreds för hjärntumör på ett av de sex barncancercentrum som finns i Sverige. De här centrumen ligger i Göteborg, Stockholm, Linköping, Uppsala, Umeå och Lund. Personalen där är mycket van att anpassa sitt arbete efter barn i olika åldrar med varierande förutsättningar. Till exempel om de har svårt att sitta still eller tycker att olika moment är obehagliga.
Vuxna utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp
Om läkaren misstänker en primär cancertumör i din hjärna och du är över 18 år, så erbjuder vården en utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Med det menas att utredningen är organiserad för att minimera väntetider och vara mer jämlik.
Behandling av hjärntumör
De centrala metoderna för att behandla hjärntumörer är kirurgi och strålbehandling. Cytostatika förekommer också. I många fall behövs också behandling av problem kopplade till tumören, som svullnad i hjärnan eller epileptiska anfall.
Behandlingsplanen formas av läkare efter ditt unika cancerfall, i dialog med dig. Här tas hänsyn till dina tidigare sjukdomar, ålder och hälsa överlag.
Behandlingen påverkas även av tumörens placering och storlek. Sjukvården vill naturligtvis undvika att en operation av hjärntumören ska ge dig biverkningar i form av skador på livsviktiga eller känsliga funktioner.
Under de senaste 50 åren har neurokirurgin utvecklats så att en stor andel av hjärntumörer är botbara.
Operation av hjärntumör
Om tumören går att nå kan både cancertumörer och godartade tumörer behandlas med operation.
Du sövs inför operationen. Det är ovanligt att genomföra en hjärnoperation medan du är vaken, men det förekommer för vuxna. Tanken är att du ska kunna svara på frågor för att visa om tal eller känsel påverkas, för att undvika skador.
Kirurgen använder sig av olika metoder för att utföra operationen på ett exakt sätt, med mikroskop och instrument vars position visas på bilder som har tagits av din hjärna.
När tumören har skurits eller sugits bort stängs skallbenet igen. De flesta får stanna på sjukhuset i några dagar till en vecka.
Ibland kan ytterligare operation behövas om inte hela tumören kan tas bort.
Strålbehandling av hjärntumör
Strålbehandling kan användas inför operation av en cancertumör eller för att behandla en godartad tumör som inte kan tas bort helt med kirurgi. I många fall delas stråldosen upp i flera behandlingstillfällen, men ibland ges hela dosen på en gång. Man kan behandla hela hjärnan eller delar av den.
Cytostatikabehandling vid hjärntumör
Läkemedel som hämmar cancerceller kallas cytostatika. Läkemedlen ges i tablettform, som dropp eller direkt i hjärnans hålrum. Behandlingen kan ge biverkningar, som illamående, håravfall, trötthet och känslighet mot infektioner.
Du kan få hjälp att förebygga och lindra illamåendet. Om du tappar håret växer det tillbaka efter behandlingen.
Övriga behandlingar av hjärntumör
Det finns även andra behandlingar som används vid vissa sorters hjärntumörer. Optune är ett exempel på en bärbar behandling, vilken innebär att två elektroder fästs på huvudet, vars elektriska fält hämmar tumörens celldelning.
Sjukvården behandlar även följder av hjärntumörer. Till exempel kan svullnad i hjärnan som ger dig huvudvärk och illamående behandlas med läkemedel som kallas steroider eller kortison. Om du drabbas av epileptiska anfall kan det förebyggas med epilepsimediciner.
Prognos för hjärntumör
Vissa tumörer finns det bra möjligheter att bota. De kan sitta på ett sätt så att de kan opereras bort i sin helhet, eller vara känsliga för strålbehandling eller cytostatika.
Andra tumörer har växt på ett sätt som innebär att en viktig del av hjärnan kan skadas om den opereras bort. I vissa fall opereras delar av tumören bort, andra gånger opererar man inte alls. Fokus för behandlingen blir då istället att hålla tumören tillbaka.
Prognosen varierar alltså beroende på typen av hjärntumör och var den finns i hjärnan. Men det finns ofta bra behandling.
Orsaker till hjärntumör
Det går sällan att peka på en exakt orsak till att en hjärntumör har uppstått. Generellt kan det handla om en kombination av faktorer.
Kemikalier och joniserande strålning kan öka risken hos vuxna. Somliga ovanliga sjukdomar kan också öka risken. Vissa har en ökad ärftlig risk, även om det är ovanligt.
Forskning om varför hjärntumörer uppstår och nya behandlingsmetoder pågår kontinuerligt.