Synförlust

Synförlust kan vara total eller partiell och kan påverka ett öga, båda ögonen eller en bestämd del av synfältet.

Det är viktigt att skilja plötslig synförlust från gradvis synnedsättning. Plötsliga förändringar har ofta en annan brådska.

För gradvis försämring finns även artikeln om synnedsättning.

Näthinneavlossning kan ge ljusblixtar, nya prickar eller streck och en gardin eller slöja i synfältet.

Kärlocklusion i näthinnan kan ge plötslig ensidig synförlust. Inflammation i synnerven kan ge synnedsättning och smärta vid ögonrörelse.

Stroke kan ge synfältsbortfall, dubbelseende eller annan plötslig synpåverkan, ibland tillsammans med balans-, tal- eller kraftsymtom.

Plötslig synförlust eller nytt synfältsbortfall ska bedömas skyndsamt av vården. Akuta synstörningar behöver ofta ögonläkarbedömning.

Ring 112 om synförlusten kombineras med svaghet, hängande mungipa, talproblem, kraftig yrsel eller andra stroke-tecken.

Sök snabbt vid rött smärtsamt öga med tydligt sämre syn eller vid gardinfenomen och nya ljusblixtar.

Ögonundersökningen kan omfatta synskärpa, pupillreaktion, synfält, ögontryck och undersökning av näthinnan.

Blodtryck, blodsocker och kärlrisker kan bedömas vid misstänkt vaskulär orsak.

Neurologisk undersökning görs när synbanor eller hjärna kan vara påverkade.

MR hjärna eller ögonhålor kan användas vid frågor om synnerv, synbanor, inflammation eller tumör.

Vid akuta neurologiska symtom används akutsjukvårdens bilddiagnostik och CT kan vara en tidig metod.

Näthinnesjukdomar diagnostiseras framför allt med ögonundersökning, ofta kompletterad med exempelvis OCT, och inte med generell MR.

Notera när förändringen började och om den gäller ett eller båda ögonen, men vänta inte för att göra egna upprepade tester.

Kör inte bil själv om synen är tydligt påverkad. Be om hjälp att ta dig till vård eller ring 112 vid stroke-tecken.

Ta med information om diabetes, blodtryck, blodförtunnande läkemedel och tidigare ögonsjukdom om det går utan att fördröja vården.