Vad är dysfagi?
Dysfagi betyder att det är svårt att transportera mat eller dryck från munnen till magsäcken. Besvären kan vara lätta eller så uttalade att näringsintaget påverkas.
En del hostar, harklar eller får en våt röst under måltiden. Andra känner att mat fastnar bakom bröstbenet efter att sväljningen redan har startat.
Det är viktigt att berätta exakt var och när problemet känns eftersom det styr utredningen.
Vanliga och viktiga orsaker
Inflammation, reflux, förträngning eller motorikproblem i matstrupen kan ge känslan av att mat fastnar.
Stroke, Parkinsons sjukdom och andra neurologiska tillstånd kan påverka samordningen i mun och svalg.
Tumörsjukdom är en mindre vanlig men viktig möjlig orsak, särskilt vid tilltagande dysfagi och viktnedgång.
När bör du söka vård?
Kontakta vårdcentral vid nya sväljsvårigheter som inte förklaras av en kortvarig förkylning eller annan infektion.
Sök snabbare om problemen tydligt tilltar, om du går ner i vikt, hostar mycket vid måltider eller får återkommande luftvägsinfektioner.
Sök akut om du inte kan svälja saliv, har fått ett matstopp som inte släpper eller får andningssvårigheter.
Sök akut vid matstopp, uttalad andningspåverkan eller om du inte kan hantera din egen saliv.
Hur utreds sväljsvårigheter?
Vårdgivaren frågar om fast och flytande föda, hosta, smärta, viktnedgång och neurologiska symtom.
Mun, hals och neurologisk funktion kan undersökas. Logoped kan bedöma sväljteknik och säkerhet.
Vid misstanke om matstrupsproblem kan gastroskopi, kontrastundersökning eller tryckmätning bli aktuellt.
Vilka undersökningar används?
Gastroskopi visar matstrupe och magsäck och kan hitta inflammation, förträngning eller tumör samt ta vävnadsprov.
Fiberendoskopisk sväljbedömning eller sväljröntgen kan användas när problemet främst verkar sitta i svalgfasen.
MR används vid vissa neurologiska frågeställningar men är inte en generell förstahandsundersökning för dysfagi.
Hur kan du äta säkrare under väntan på bedömning?
Ät långsamt, sitt upprätt och undvik att prata med mat i munnen. Anpassning av konsistens bör göras individuellt om problemen är tydliga.
Små tuggor kan vara lättare, men undvik att experimentera med mycket torra eller svårsväljda livsmedel om maten ofta fastnar.
Sök professionell hjälp om matintaget blir otillräckligt; dietist och logoped kan bidra med konkreta anpassningar.