När räknas illamående som långvarigt?
Det finns ingen exakt vardagsgräns, men illamående som fortsätter i flera veckor, återkommer ofta eller påverkar matintag och vikt bör bedömas.
Långvarigt illamående skiljer sig från ett kort magsjukeepisod. Vården behöver förstå om besvären är konstanta, episodiska eller kopplade till särskilda situationer.
Se även den bredare artikeln om illamående för akuta och vanliga orsaker.
Vanliga och möjliga orsaker
Funktionell dyspepsi, reflux, förstoppning och annan mag-tarmpåverkan kan ge ihållande illamående. Läkemedel är en vanlig men ibland förbisedd orsak.
Migrän, balanssjukdom, graviditet och hormonella eller metabola rubbningar är andra möjliga förklaringar.
Gall-, lever- eller bukspottkörtelsjukdom ger ofta fler symtom än illamående ensamt, exempelvis smärta eller förändrade prover.
När bör långvarigt illamående bedömas snabbt?
Sök vård om du går ner tydligt i vikt, kräks upprepade gånger, inte kan behålla vätska eller har tilltagande buksmärta.
Blodiga eller kaffesumpsliknande kräkningar, svart avföring, svår huvudvärk med neurologiska symtom eller snabbt försämrat tillstånd kräver akut bedömning.
Vid möjlig graviditet och svåra kräkningar med tecken på uttorkning bör vården kontaktas.
Sök snabbt vid mycket liten urinmängd, uttalad yrsel, förvirring eller om du inte kan behålla vätska.
Hur utreds illamående som fortsätter?
Vårdgivaren går igenom måltider, vikt, avföring, läkemedel, alkohol, huvudvärk, yrsel och menstruation eller graviditetsmöjlighet.
Blodstatus, salter, blodsocker, lever-, njur- och sköldkörtelprover är exempel på möjliga tester.
Gastroskopi eller test för Helicobacter pylori kan bli aktuellt vid övre magbesvär. Neurologisk eller öronrelaterad utredning används vid ett annat symtommönster.
När används bilddiagnostik?
Ultraljud är vanligt vid misstanke om gallsten och kan bedöma flera bukorgan. CT används vid vissa akuta eller strukturella bukfrågor.
MR buk kan ge detaljerad mjukdelsinformation när det finns en tydlig fråga om lever, gallvägar, bukspottkörtel eller andra organ.
Bilddiagnostik kan inte diagnostisera alla vanliga orsaker till illamående och ska därför väljas selektivt.
Vad kan du göra inför vårdbesöket?
För en enkel dagbok över illamående, måltider, kräkningar, huvudvärk, yrsel och läkemedel. Notera också viktutveckling.
Små och täta måltider och små mängder vätska ofta kan vara lättare att tolerera, men långvarigt lågt intag behöver medicinsk bedömning.
Ändra inte ordinerade läkemedel på egen hand. Ta med en komplett lista till besöket.