Hur känns hjärtklappning?
Du kan känna att hjärtat slår hårt, fort, oregelbundet eller att ett slag verkar hoppas över. Efter ett extraslag kommer ofta en kort paus som gör nästa slag mer tydligt.
Hjärtat slår normalt snabbare vid fysisk aktivitet, stress och rädsla. Den typen av ökad puls är en fysiologisk reaktion och behöver inte vara en rytmrubbning.
Om hjärtklappningen kombineras med bröstsmärta eller andfåddhet blir bedömningen mer brådskande.
Vanliga orsaker till hjärtklappning
Stress, sömnbrist, koffein, nikotin, alkohol och fysisk ansträngning kan göra hjärtslagen mer märkbara eller utlösa extraslag.
Feber, blodbrist, vätskebrist och överaktiv sköldkörtel kan höja pulsen. Vissa läkemedel och stimulantia kan också bidra.
Förmaksflimmer och andra arytmier är viktiga medicinska orsaker. Vilken rytm det handlar om kan inte avgöras säkert enbart utifrån känslan.
När bör hjärtklappning bedömas snabbt?
Kontakta vårdcentral så snart som möjligt vid återkommande hjärtklappning, särskilt om orsaken är oklar.
Sök snabbare om du blir yr eller svimmar i samband med ansträngning eller när du sitter eller ligger.
Bröstsmärta tillsammans med hjärtklappning kräver skyndsam bedömning. Vid stark ihållande bröstsmärta eller svår andnöd ska 112 användas.
Sök akut vid hjärtklappning tillsammans med stark bröstsmärta, svår andnöd, medvetandepåverkan eller uttalad svimningskänsla.
Hur utreds hjärtklappning?
Vårdgivaren frågar om attackens start, längd, pulsens regelbundenhet, utlösare och samtidiga symtom. Tidigare hjärtsjukdom och familjehistoria är relevant.
Vilo-EKG kan visa rytmen om den är pågående och kan ge annan information om hjärtats elektriska aktivitet.
Blodprover kan bedöma blodbrist, sköldkörtel, salter och andra möjliga orsaker.
När behövs långtids-EKG eller hjärtultraljud?
Om hjärtklappningen kommer i attacker kan långtids-EKG eller annan längre rytmregistrering öka möjligheten att fånga episoden.
Ultraljud av hjärtat kan användas om läkaren behöver bedöma hjärtats struktur, klaffar eller pumpfunktion.
MR helkropp är inte en rytmundersökning och ersätter inte EKG när frågan gäller hjärtklappning.
Vad kan du själv dokumentera?
Notera när attackerna kommer, hur länge de varar och om pulsen känns regelbunden eller oregelbunden. Om möjligt kan du räkna pulsen utan att fördröja vårdkontakt.
Anteckna koffein, alkohol, sömn, stress, fysisk aktivitet och läkemedel i anslutning till episoden.
Försök inte själv behandla en misstänkt arytmi med läkemedel eller kosttillskott utan medicinsk rådgivning.