Vad räknas som förändrade toalettvanor?
Det kan handla om att du börjar gå betydligt oftare eller mer sällan än tidigare, att avföringen blir lös eller hård eller att du får en ny känsla av ofullständig tömning.
En kort period med förändring efter resa, infektion eller koständring är vanligt. Ett nytt mönster som fortsätter behöver bedömas i sitt sammanhang.
Om du ser blod bör du även läsa om blod i avföringen.
Vanliga orsaker till ändrade avföringsvanor
Kost, fiberintag, vätska och fysisk aktivitet påverkar tarmen. Antibiotika och flera andra läkemedel kan orsaka diarré eller förstoppning.
IBS är en vanlig orsak till återkommande buksmärta och förändrad avföring. Infektioner kan ge mer akut diarré.
Celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom, sköldkörtelrubbning och tjocktarmsförändringar är andra möjliga orsaker som bedöms efter symtombild.
När bör förändrade toalettvanor bedömas?
Kontakta vården om ett nytt avföringsmönster kvarstår eller tydligt avviker från hur magen brukar fungera.
Sök vård vid blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång, långvarig feber, nattliga diarréer eller uttalad trötthet som kan bero på blodbrist.
Sök akut vid kraftig buksmärta, uppspänd hård buk, upprepade kräkningar eller om du inte kan få ut gas eller avföring och blir snabbt sämre.
Sök akut vid svår buksmärta, uppspänd buk, kräkningar och utebliven gas eller avföring.
Hur utreds förändrade avföringsvanor?
Läkaren frågar om duration, avföringsfrekvens, blod, buksmärta, vikt, läkemedel, resa och familjehistoria.
Blodstatus, inflammationsprover, celiakiprover och sköldkörtelprov är exempel på möjliga tester. Avföringsprov väljs efter frågeställning.
Koloskopi kan behövas vid blödning, misstänkt inflammation eller annan anledning att undersöka tjocktarmens slemhinna.
När används bilddiagnostik?
CT används vid vissa akuta bukproblem och kan visa tarmvidgning, inflammation och andra strukturella förändringar.
MR kan användas vid vissa inflammatoriska tarmsjukdomar och specifika bäcken- eller tarmfrågor, men är inte standard för enbart ändrade toalettvanor.
Endoskopi är viktig när slemhinnan behöver ses direkt eller vävnadsprov tas.
Vad kan du dokumentera?
För en enkel avföringsdagbok i en eller två veckor med frekvens, konsistens, blod och buksmärta.
Notera nya läkemedel, kostförändringar och resor. Ta gärna med en aktuell läkemedelslista.
Undvik att göra mycket stora kostrestriktioner innan utredningen eftersom det kan försvåra vissa tester och ge näringsproblem.