Vilka symtom är typiska vid IBS?
Buksmärta är central och kombineras med diarré, förstoppning eller växlande avföringskonsistens. Smärtan kan ändras efter tarmtömning.
Uppblåsthet, gaser och känsla av ofullständig tömning är vanliga. Besvären blir ofta tydligare efter mat och under perioder av stress.
1177 beskriver att symtomen ska ha funnits i mer än tre månader för att passa diagnosen IBS.
Hur skiljer man IBS från inflammatorisk tarmsjukdom?
IBS ger inte den kroniska tarminflammation som finns vid Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.
Blod i avföringen, feber, uttalad nattlig diarré, oförklarlig viktnedgång eller tydliga inflammationsprover gör att annan sjukdom behöver övervägas.
Avföringsprov som kalprotektin kan i rätt situation hjälpa till att skilja funktionella besvär från aktiv tarminflammation.
När bör du söka vård?
Sök vård om du tror att du har IBS och besvären påverkar vardagen eller är nytillkomna och ihållande.
1177 lyfter särskilt nytillkomna symtom efter 50 års ålder, snabb viktnedgång eller tydligt förändrade avföringsvanor som skäl till vårdkontakt.
Plötslig kraftig buksmärta, blodiga kräkningar eller svart eller blodig avföring kräver snabb bedömning.
En tidigare IBS-diagnos innebär inte att nya tydliga varningssymtom ska ignoreras.
Hur behandlas IBS?
Behandlingen anpassas efter dominerande symtom. Vissa behöver främst hjälp mot förstoppning, andra mot diarré, gas eller smärta.
Regelbundna måltider, individuell anpassning av fiber och en kort matdagbok kan hjälpa. FODMAP kan lindra hos vissa men bör helst genomföras strukturerat, gärna med dietist.
Stress kan förstärka symtom utan att vara den enda orsaken. Psykologiska metoder och bättre sömn kan därför vara relevanta för vissa.
Behövs MR, CT eller koloskopi vid IBS?
Inte rutinmässigt när symtombilden är typisk och alarmsignaler saknas. Funktionella tarmbesvär ger ofta normala bilder.
Koloskopi används när ålder, blod, inflammation eller andra fynd gör att tjocktarmens slemhinna behöver undersökas.
MR eller CT används vid specifika strukturella frågeställningar och ska inte göras enbart för att bekräfta IBS.
Hur kan du följa dina egna symtom?
Notera smärta, avföringskonsistens och eventuella tydliga matutlösare under en begränsad period. Undvik att göra flera stora kostförändringar samtidigt.
Öka fiber gradvis om förstoppning dominerar eftersom stora mängder snabbt kan öka gas och obehag.
Om symtombilden ändras tydligt efter att diagnosen ställts bör du få en ny bedömning i stället för att automatiskt anta att allt beror på IBS.