När räknas diarré som långvarig?
1177 beskriver långvarig diarré som lös eller vattnig avföring mer än tre gånger per dag under längre än två veckor.
Besvären kan vara kontinuerliga eller komma i perioder. Även intermittent diarré som återkommer under längre tid kan behöva bedömas.
Det är viktigt att skilja detta från en kort magsjuka som vanligtvis går över betydligt snabbare.
Vilka orsaker kan ge långvarig diarré?
IBS kan ge lös avföring men brukar också vara kopplat till buksmärta och ett typiskt långvarigt mönster.
Celiaki, Crohns sjukdom, ulcerös kolit och mikroskopisk kolit är andra möjliga orsaker. Läkemedel, laktosintolerans och kvarstående infektion kan också spela roll.
Tumörsjukdom är en mer ovanlig orsak men behöver övervägas när alarmsymtom eller tydliga förändrade tarmvanor finns.
När bör du söka vård?
Kontakta vårdcentral om diarrén har pågått mer än två veckor, även om den kommer och går.
Sök snabbare vid blod i avföringen, feber tillsammans med ihållande buksmärta, tydlig försämring, uttorkning eller oförklarlig viktnedgång.
Mycket kraftig diarré med svår vätskebrist, svimningskänsla eller tydlig allmänpåverkan kan kräva akut bedömning.
När besvären passerat två veckor är det rimligt att få en medicinsk bedömning av orsaken.
Vilka prover tas först?
Blodprov kan bland annat bedöma blodstatus, inflammation, elektrolyter, leverfunktion och celiaki beroende på symtombilden.
Avföringsprov kan användas för infektion och inflammationsmarkörer som kalprotektin. Exakt provpaket ska styras av anamnes och risk.
Läkemedelslistan är viktig eftersom flera vanliga preparat kan bidra till långvarig diarré.
När behövs koloskopi?
Koloskopi kan bli aktuell vid blod, misstänkt inflammatorisk tarmsjukdom, andra alarmsymtom eller när grundutredningen inte förklarar diarrén.
Vid mikroskopisk kolit kan tarmen se normal ut med blotta ögat, vilket gör vävnadsprover viktiga.
MR eller CT används vid särskilda frågeställningar, exempelvis misstänkt Crohnsjukdom i tunntarm eller andra strukturella problem, men ersätter inte endoskopi när slemhinnebedömning krävs.
Vad kan du göra medan du utreds?
Fokusera på vätska och salter om du förlorar mycket vätska. Undvik att göra flera omfattande kostförändringar samtidigt eftersom det kan göra orsaken svårare att bedöma.
Notera avföringsfrekvens, blod, nattliga symtom, smärta, temperatur, vikt och nya läkemedel.
Ta inte långvarig stoppande behandling som ersättning för utredning när diarrén är ny och ihållande eller när alarmsymtom finns.