Fakta om kronisk inflammation i mag-tarmkanalen

Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba olika delar av mag-tarmkanalen. Vanligt är diarré, buksmärta, magknip efter mat och viktnedgång. Inflammationen kan gå djupare i tarmväggen än vid ulcerös kolit och kan därför orsaka förträngningar, fistlar eller abscesser.

Fakta och vägledning

Crohns sjukdom är mer än en slemhinneinflammation

Inflammationen kan omfatta hela tarmväggens djup. Det förklarar varför Crohn kan orsaka komplikationer utanför själva tarmlumen, exempelvis fistlar och varansamlingar.

Därför kombineras endoskopi, som visar slemhinnan, med bilddiagnostik när vården behöver kartlägga tunntarm eller tarmvägg.

Viktigt att känna till

Tunntarm
Tjocktarm
Diarré
Fistlar
Förträngning
Koloskopi
MR-enterografi
Biologisk behandling
Så kan bedömningen byggas upp

Så kan Crohns sjukdom diagnostiseras

Flera undersökningar behövs ofta eftersom sjukdomen kan finnas i områden som inte nås med vanlig koloskopi.

1

Inflammationsprover

Blod- och avföringsprov bedömer bland annat inflammation, blodbrist och kalprotektin.

2

Koloskopi med biopsier

Slemhinnan i tjocktarm och nedre tunntarm bedöms direkt.

3

Riktad tarmavbildning

MR, ultraljud eller CT används för att kartlägga tunntarm och komplikationer.

Så hänger det ihop

Crohns sjukdom kan påverka olika lager och segment av tarmen

Sjukdomens lokalisation och beteende avgör vilka symtom och komplikationer som dominerar.

Vilka symtom ger Crohns sjukdom?

1177 beskriver diarré, magknip efter att ha ätit och viktnedgång som vanliga symtom. Blod i avföringen kan förekomma men är inte alltid dominerande.

Feber, trötthet och nedsatt aptit kan följa aktiv inflammation. Om ändtarmsområdet påverkas kan fissurer, fistlar eller abscesser ge lokala besvär.

Symtomen varierar beroende på vilken del av mag-tarmkanalen som är inflammerad.

Vad skiljer Crohn från ulcerös kolit?

Crohn kan drabba hela mag-tarmkanalen och inflammation kan gå djupt genom tarmväggen. Ulcerös kolit är begränsad till tjocktarm och ändtarm och sitter främst i slemhinnan.

Crohn kan förekomma fläckvis med friska partier mellan inflammerade segment.

Skillnaden påverkar både bilddiagnostik, kirurgiska strategier och val av läkemedelsbehandling.

När bör du söka vård?

Långvarig diarré, buksmärta, viktförlust och återkommande feber bör bedömas om de inte har en tydlig övergående förklaring.

Vid känd Crohn ska snabbt ökande buksmärta, uppspändhet, kräkningar eller oförmåga att få ut gas eller avföring bedömas akut eftersom tarmhinder kan vara möjligt.

Hög feber och lokal kraftig smärta kan tala för abscess eller annan komplikation.

Vilka laboratorieprov används?

CRP, blodstatus, leverprover och nutritionsrelaterade prover kan användas beroende på situation. Fekalt kalprotektin speglar inflammation i tarmen.

Avföringsprov för infektion kan behövas före eller under utredning eftersom infektion kan likna ett skov.

Proverna används både för diagnosstöd och senare för att följa sjukdomens aktivitet.

När används MR vid Crohns sjukdom?

1177 anger att magnetkamera eller ultraljud kan användas för att se hur utbredd inflammationen är eller om fistlar finns.

MR-enterografi är särskilt användbar för tunntarm eftersom den visar tarmvägg och omgivande vävnad utan joniserande strålning.

CT används när snabb bedömning behövs, exempelvis vid misstanke om abscess eller stopp, men upprepade kontroller görs gärna med strålningsfria metoder när det är medicinskt lämpligt.

Hur följs Crohn efter diagnos?

Behandlingsmålet är inte bara mindre symtom utan också kontroll av inflammationen för att minska risken för långsiktiga komplikationer.

Läkemedel kan omfatta immunmodulerande eller biologiska behandlingar beroende på sjukdomens svårighetsgrad och lokalisation.

Rökning försämrar sjukdomsförloppet vid Crohn och rökstopp är därför en viktig del av behandlingen för den som röker.

Frågor och svar

Vanliga frågor om Crohns sjukdom

Var sitter Crohns sjukdom?

Den kan påverka hela mag-tarmkanalen, men tunntarm och början av tjocktarmen är vanliga områden.

Kan Crohn ge blod i avföringen?

Ja, men blod behöver inte vara lika dominerande som vid ulcerös kolit.

Varför används MR?

För att kartlägga tunntarm, tarmvägg, fistlar och andra komplikationer utan joniserande strålning.

Behövs koloskopi?

Ofta ja, för att bedöma slemhinna och ta vävnadsprover.

Kan Crohn ge tarmhinder?

Ja. Förträngningar kan hindra tarminnehållet och ge smärta, uppspändhet och kräkningar.

Går Crohn över?

Sjukdomen är kronisk, men behandling kan ge långa perioder med god kontroll och få symtom.