Vilka gynekologiska orsaker är vanliga?
Menssmärta är vanligt och behöver inte bero på sjukdom, men mycket svår eller tilltagande smärta kan motivera utredning för endometrios eller annan orsak.
Myom kan ge tryck och blödningsrelaterad smärta, medan äggstockscystor kan ge ensidig värk eller tryck. Infektion i lilla bäckenet kan ge smärta, flytningar och feber.
Smärtans relation till cykel, samlag och blödning hjälper till att skilja orsakerna åt.
Vilka icke-gynekologiska orsaker finns?
IBS, förstoppning, urinvägsinfektion, njursten, muskler i bäckenbotten och höft- eller ryggproblem kan alla upplevas som bäckensmärta.
Långvarig smärta kan också bli mer komplex när muskler och nervsystem blir överkänsliga, även efter att den ursprungliga orsaken behandlats.
Det är därför viktigt att inte automatiskt förklara all nedre buksmärta med livmoder eller äggstockar.
När ska bäckensmärta bedömas akut?
Plötslig mycket kraftig ensidig smärta med illamående eller kräkningar kan förekomma vid vriden äggstock eller sprucken cysta och behöver snabb bedömning.
Smärta tillsammans med positivt graviditetstest, vaginal blödning, yrsel eller svimning kan tala för extrauterin graviditet och är akut.
Hög feber, tydlig allmänpåverkan eller kraftig blödning är andra skäl att söka vård skyndsamt.
Vilka frågor ställer läkaren?
När började smärtan, var sitter den och är den konstant eller återkommande? Relation till mens, ägglossning, samlag, urinering och tarmtömning är viktig.
Läkaren frågar också om graviditetsmöjlighet, preventivmedel, tidigare operationer, infektioner och kända gynekologiska sjukdomar.
Kroppsundersökning kan inkludera buk- och gynekologisk undersökning beroende på situation.
När används ultraljud eller MR?
Vaginalt ultraljud är ofta första bildmetod för livmoder, äggstockar, cystor och myom. Det är snabbt och ger bra detalj av lilla bäckenets gynekologiska organ.
MR kan användas vid mer komplex endometrios, oklar förändring eller när exakt anatomisk kartläggning behövs inför behandling.
CT används oftare när akut bukorsak utanför de gynekologiska organen övervägs eller när bred snabb överblick behövs.
Hur kan du förbereda ett vårdbesök?
Notera smärtans dagar i relation till menscykeln, intensitet, varaktighet och om den påverkas av tarm, urinering eller samlag.
Skriv upp blödningar, flytningar, feber och läkemedel. Ett graviditetstest kan vara viktigt även när sannolikheten känns låg.
Vid återkommande långvarig smärta är målet både att hitta behandlingsbar sjukdom och att minska smärtpåverkan på vardagen.
