Diabetes symtom

1177 beskriver ökad törst, att kissa ofta, trötthet och dimsyn som vanliga diabetesymtom.

Vid typ 1 kan viktnedgång, illamående, buksmärta och acetondoft ur munnen förekomma när insulinbristen blir tydlig.

Klåda eller svampinfektioner kan också förekomma vid långvarigt högt blodsocker.

Typ 1 utvecklas ofta under dagar till veckor hos barn och något långsammare hos vuxna, men kan bli allvarlig snabbt.

Typ 2 utvecklas vanligen gradvis under lång tid och symtomen kan vara så milda att sjukdomen upptäcks vid rutinprov.

Vuxna kan även få autoimmun typ 1/LADA, så ålder ensam avgör inte diabetesform.

1177 rekommenderar snabb vårdkontakt om typ 1-diabetes misstänks, särskilt vid uttalad törst, stora urinmängder, viktnedgång och försämrat allmäntillstånd.

Illamående, kräkningar, buksmärta, djup eller snabb andning, acetondoft eller uttalad slöhet kan tala för ketoacidos och kräver akut bedömning.

Barn som plötsligt blir mycket törstiga, kissar mycket och blir trötta ska bedömas utan dröjsmål.

P-glukos mäter blodsockret vid provtagningstillfället. HbA1c visar hur glukosnivån legat i genomsnitt under de senaste två till tre månaderna.

Diagnoskriterier beror på provtyp, symtom och om värdet behöver bekräftas vid ett nytt tillfälle.

Vid misstänkt typ 1 kan ketoner, blodgas och autoantikroppar bli relevanta beroende på situation.

Nej. Diabetes diagnostiseras med laboratorieprov och klinisk bedömning, inte MR, CT eller ultraljud.

Bilddiagnostik kan senare behövas för specifika komplikationer eller andra samtidiga sjukdomar men är inte ett diabetes-test.

En normal helkroppsundersökning säger därför inget säkert om blodsocker eller insulinproduktion.

Typ 1 behandlas med insulin från diagnosen. Typ 2 behandlas individuellt med levnadsvanor och läkemedel beroende på glukosnivå, hjärt-kärlrisk och annan sjukdom.

Blodtryck, blodfetter, njurfunktion och ögon följs eftersom diabetes kan påverka flera organsystem över tid.

Tidigt upptäckt och god behandling minskar risken för komplikationer.