Vilka symtom ger förmaksflimmer?
Hjärtat kan slå hårt, fort och oregelbundet. Andfåddhet, trötthet, yrsel och nedsatt ork är andra vanliga besvär.
En del märker nästan ingenting och flimret upptäcks när pulsen kontrolleras eller EKG görs av annan anledning.
Symtomens styrka säger inte säkert hur hög strokerisken är.
Varför ökar förmaksflimmer risken för stroke?
När förmaken inte drar ihop sig normalt kan blodflödet bli långsammare i delar av förmaket och en blodpropp kan bildas.
En sådan propp kan följa blodet till hjärnan och orsaka ischemisk stroke.
Därför bedöms behovet av antikoagulantia även hos personer som inte känner mycket av sitt flimmer.
När bör oregelbunden puls bedömas?
Kontakta vården vid återkommande oregelbunden hjärtrytm eller ny misstanke om förmaksflimmer.
Ring 112 vid oregelbundna hjärtslag tillsammans med bröstsmärta, vid svimning eller vid tydliga strokesymtom.
Akut kraftig andnöd eller annan allmänpåverkan kräver också snabb bedömning.
Hur diagnostiseras förmaksflimmer?
Ett vanligt EKG kan bekräfta diagnosen om flimret pågår under registreringen.
Om attackerna är korta och sporadiska kan långtids-EKG eller annan längre rytmregistrering behövas.
Blodprover används bland annat för att bedöma sköldkörtel, blodbrist, salter och andra faktorer.
När används ultraljud av hjärtat?
Hjärtultraljud kan bedöma hjärtats pumpfunktion, förmaksstorlek och klaffar och är vanligt i den bredare bedömningen.
Bilddiagnostik ersätter inte EKG för att diagnostisera själva rytmrubbningen.
MR hjärta används bara vid särskilda frågeställningar och är inte rutinmetod för att konstatera förmaksflimmer.
Vad kan du själv följa?
Notera när episoderna börjar, hur länge de varar och om pulsen känns oregelbunden. Smartklockor kan ge en signal men medicinsk diagnos kräver professionell bedömning.
Begränsa tydliga personliga triggers om du märkt ett samband, exempelvis större alkoholintag.
Sluta aldrig med ordinerade blodförtunnande läkemedel på egen hand eftersom strokerisken kan öka.