Fakta om blodpropp i djupa vener

Djup ventrombos

Djup ventrombos, DVT, är en blodpropp i en djup ven och sitter oftast i benet eller bäckenet. Vanliga tecken är ensidig svullnad, ömhet, värme eller värk, men symtomen kan vara diskreta. Den viktigaste komplikationen är att en del av proppen lossnar och följer med blodet till lungorna.

Fakta och vägledning

Ett ensidigt svullet ben är en signal som måste tolkas i sitt sammanhang

DVT kan likna muskelsträckning, inflammation eller annan svullnad. Riskfaktorer som nylig operation, immobilisering eller tidigare propp påverkar sannolikheten.

Vården kombinerar därför klinisk bedömning med D-dimer i vissa situationer och ultraljud när propp behöver bekräftas eller uteslutas.

Viktigt att känna till

Ensidig svullnad
Vadsmärta
Värme
Immobilisering
Operation
D-dimer
Ultraljud
Lungemboli
Så kan bedömningen byggas upp

Så utreds misstänkt DVT

Symtom och riskfaktorer avgör hur snabbt och med vilka tester den djupa vensystemet ska undersökas.

1

Bedöm klinisk sannolikhet

Läkaren väger ihop symtom, status och riskfaktorer.

2

Blodprov vid rätt sannolikhet

D-dimer kan hjälpa till att utesluta DVT i vissa låg- eller mellanrisksituationer.

3

Ultraljud av venerna

Kompressionsultraljud är en vanlig metod för att bekräfta eller utesluta DVT.

Så hänger det ihop

DVT är en venös tromboembolisk sjukdom

Djup ventrombos och lungemboli är två delar av samma sjukdomsspektrum.

Vilka symtom ger djup ventrombos?

Ett ben kan svullna och kännas tyngre, varmare eller mer spänt än det andra. Smärtan kan sitta i vad eller lår och öka vid belastning.

Alla får inte tydliga symtom. Mindre proppar eller proppar högre upp kan ge en mer ospecifik bild.

Två lika svullna ben talar ofta för andra orsaker än DVT, men varje situation behöver bedömas utifrån helheten.

Vilka situationer ökar risken?

Större operation, trauma, sjukhusvård och långvarig immobilisering kan öka risken eftersom blodflödet i benen blir långsammare.

Cancer, graviditet, östrogeninnehållande läkemedel och tidigare venös trombos är andra kända riskfaktorer.

Långa resor kan bidra hos personer som redan har andra riskfaktorer, men de flesta resenärer utvecklar inte DVT.

När ska du söka vård?

Kontakta vården skyndsamt vid nytillkommen ensidig bensvullnad och smärta utan tydlig annan förklaring, särskilt om riskfaktorer finns.

Ring 112 vid plötslig svår andnöd, bröstsmärta, svimning eller kraftig allmänpåverkan eftersom en DVT kan ha komplicerats av lungemboli.

Vänta inte på att bensymtomen ska bli kraftiga om du samtidigt utvecklar bröst- eller andningssymtom.

Misstänkt lungemboli är akut

Plötslig andnöd eller bröstsmärta efter eller tillsammans med bensvullnad ska bedömas akut.

Hur fungerar D-dimer?

D-dimer kan vara lågt när en kliniskt betydande propp saknas, men värdet kan också stiga vid infektion, inflammation, graviditet, efter operation och av många andra orsaker.

Därför används provet framför allt när den kliniska sannolikheten inte redan är hög.

Vid hög misstanke går vården ofta direkt vidare med bilddiagnostik eller behandlar enligt akut protokoll.

Hur fungerar ultraljud vid DVT?

Vid kompressionsultraljud trycker undersökaren försiktigt med ultraljudsgivaren över venen. En normal ven går att komprimera, medan en trombotiserad ven kan vara svår eller omöjlig att pressa ihop.

I vissa situationer behöver undersökningen upprepas om symtom och första resultat inte stämmer överens.

MR används mer sällan och är inte den rutinmässiga förstahandsmetoden för vanlig misstänkt DVT i benet.

Vad händer efter konstaterad DVT?

De flesta behandlas med antikoagulantia under en tidsperiod som anpassas till varför proppen uppstod och risken för återfall och blödning.

Rörelse rekommenderas ofta när behandling är påbörjad och patienten mår stabilt; total sängvila är inte standard för alla.

Vården bedömer också om en tydlig utlösande faktor finns och om särskild uppföljning behövs.

Frågor och svar

Vanliga frågor om djup ventrombos

Hur känns en DVT?

Vanliga tecken är ensidig svullnad, värk, ömhet, värme eller tyngdkänsla, men symtomen varierar.

Kan man ha DVT utan mycket smärta?

Ja. En del har relativt diskreta symtom.

Hur diagnostiseras DVT?

Klinisk bedömning kombineras ofta med D-dimer och kompressionsultraljud.

Är ett högt D-dimer alltid blodpropp?

Nej. Många andra tillstånd kan höja D-dimer.

Varför är DVT farligt?

En del av proppen kan lossna och orsaka lungemboli.

När ska jag ringa 112?

Vid plötslig andnöd, bröstsmärta, svimning eller annan kraftig påverkan som kan tala för lungemboli.