Fakta om diabetes och hjärt-kärlsjukdom

Diabetes och hjärtrisk

Diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdom eftersom långvarigt förhöjt blodsocker samverkar med bland annat blodtryck, blodfetter, njurfunktion och inflammation. Personer med diabetes har därför ofta nytta av en mer aktiv riskbedömning där flera faktorer behandlas samtidigt, inte bara blodsockret.

Fakta och vägledning

Vid diabetes behöver hjärtrisk ses som en helhet

Två personer med samma HbA1c kan ha mycket olika hjärt-kärlrisk beroende på ålder, blodtryck, LDL, rökning, njursjukdom och tidigare hjärt-kärlhändelser.

Modern diabetesbehandling kan därför inkludera läkemedel som valts delvis för dokumenterade hjärt- eller njurskyddande effekter hos rätt patientgrupp.

Viktigt att känna till

HbA1c
Blodtryck
LDL
Njurfunktion
Rökning
Ateroskleros
Hjärtinfarkt
Stroke
Så kan bedömningen byggas upp

Så bedöms hjärt-kärlrisk vid diabetes

Riskbedömningen kombinerar blodsockerkontroll med kärl- och njurrisk för att förebygga komplikationer.

1

Följ diabeteskontroll

HbA1c och andra metabola värden visar hur behandlingen fungerar över tid.

2

Mät kärlrisker

Blodtryck, LDL, njurfunktion och rökning bedöms aktivt.

3

Anpassa preventionen

Levnadsvanor och läkemedel väljs utifrån den individuella risken för hjärt-, kärl- och njursjukdom.

Så hänger det ihop

Diabetes påverkar både stora och små blodkärl

Hjärtinfarkt och stroke hör till de makrovaskulära komplikationerna, medan njur-, ögon- och nervskador kan utvecklas i mindre kärl.

Varför ökar diabetes hjärtrisken?

Förhöjt blodsocker påverkar blodkärlens funktion över lång tid och diabetes förekommer ofta tillsammans med högt blodtryck, höga blodfetter och bukfetma.

Tillsammans kan dessa faktorer påskynda ateroskleros och öka sannolikheten för hjärtinfarkt, stroke och perifer kärlsjukdom.

Risken påverkas av hur länge diabetes funnits, njurfunktion, ålder och om hjärt-kärlsjukdom redan har uppstått.

Varför räcker det inte att bara följa HbA1c?

HbA1c är viktigt för glukoskontrollen men säger inte allt om framtida hjärt-kärlrisk.

Blodtryck och LDL kan vara minst lika viktiga behandlingsmål och behöver följas separat. Rökning ökar risken ytterligare.

Njurskada, särskilt albumin i urinen eller sänkt njurfunktion, är också en viktig riskmarkör.

Kan hjärtinfarkt ge otydligare symtom vid diabetes?

Personer med diabetes kan ibland ha mer atypiska hjärtsymtom, bland annat på grund av nervpåverkan, även om klassisk bröstsmärta fortfarande är vanlig.

Plötslig andnöd, tryck i bröstet, kallsvettning, illamående eller tydlig allmänpåverkan ska bedömas akut oavsett diabetesstatus.

Ring 112 vid misstänkt hjärtinfarkt eller stroke.

Hur minskas hjärt-kärlrisken?

Blodsockerbehandlingen anpassas individuellt. Samtidigt behandlas blodtryck och LDL och rökstopp prioriteras.

Fysisk aktivitet och hållbara matvanor kan förbättra både blodsocker och flera andra riskfaktorer.

Vilka läkemedel som används beror på typ av diabetes, annan sjukdom och riskprofil och ska därför bestämmas tillsammans med behandlande vård.

Behöver personer med diabetes regelbundna hjärtskanningar?

Inte rutinmässigt enbart på grund av diabetes. Riskfaktorer och symtom styr behovet av hjärtdiagnostik.

EKG, arbetsprov, CT eller hjärtultraljud kan bli relevanta vid specifika symtom eller kliniska fynd.

Förebyggande uppföljning av blodtryck, blodfetter, njurfunktion och diabeteskontroll är fortfarande grundläggande även om en hjärtundersökning är normal.

Vilka värden bör du känna till?

Känn till ditt HbA1c, blodtryck, LDL och om njurfunktionen är normal. Fråga vilka individuella mål som gäller för dig.

Rökning bör tas upp aktivt eftersom kombinationen diabetes och rökning innebär hög kärlrisk.

Om du redan har haft hjärtinfarkt, stroke eller annan aterosklerotisk sjukdom är regelbunden sekundärprevention särskilt viktig.

Mer att läsa

Relaterad fakta och vägledning

Frågor och svar

Vanliga frågor om diabetes och hjärtrisk

Varför ökar diabetes risken för hjärtinfarkt?

Diabetes påverkar blodkärl och samverkar ofta med högt blodtryck, blodfetter och andra riskfaktorer som driver ateroskleros.

Är ett bra HbA1c tillräckligt?

Nej. Blodtryck, LDL, njurfunktion, rökning och annan risk behöver också bedömas.

Kan diabetes ge tyst hjärtsjukdom?

Vissa personer kan ha mindre typiska symtom, men hjärtsjukdom kan inte bedömas enbart utifrån symtomfrånvaro.

Behöver alla med diabetes statin?

Behandlingen individualiseras efter ålder, diabetesform och total risk, men LDL-sänkning är ofta en viktig del av preventionen.

Behöver jag regelbunden hjärt-MR?

Nej. Bilddiagnostik används vid specifika frågeställningar, inte som rutin för alla med diabetes.

När ska jag ringa 112?

Vid misstänkt hjärtinfarkt eller stroke, exempelvis ihållande bröstsmärta, plötslig neurologisk svaghet eller svår andnöd.