Vad är en blodpropp?
Blodets koagulationssystem behövs för att stoppa blödning efter en skada. Vid trombos aktiveras koagulationen på fel plats och en propp bildas i ett kärl.
I vener är långsamt blodflöde, kärlskada och ökad koagulationsbenägenhet viktiga faktorer. I artärer är åderförkalkning och plackruptur vanliga mekanismer bakom akuta proppar.
En blodpropp kan vara liten och lokal eller snabbt bli livshotande om den påverkar hjärta, hjärna eller lungor.
Vilka riskfaktorer finns?
Långvarig immobilisering, större operation, cancer, graviditet, östrogenbehandling och tidigare venös trombos kan öka risken för djup ventrombos.
Rökning, högt blodtryck, diabetes och högt LDL är viktigare för arteriell proppsjukdom genom deras koppling till ateroskleros.
Ärftliga koagulationsrubbningar kan ha betydelse hos vissa personer men testas inte rutinmässigt hos alla med misstänkt propp.
När är misstänkt blodpropp akut?
Plötslig andnöd, bröstsmärta vid andning, svimning eller kraftig allmänpåverkan kan förekomma vid lungemboli och ska bedömas akut.
Plötslig ansiktsförlamning, svaghet i arm eller ben eller talproblem kan vara stroke. Tryckande bröstsmärta kan vara hjärtinfarkt. Ring 112 vid sådana symtom.
Ett nytillkommet ensidigt svullet och smärtande ben bör bedömas skyndsamt, särskilt om du samtidigt har riskfaktorer för djup ventrombos.
Vänta inte på en planerad privat undersökning vid misstanke om lungemboli, stroke eller hjärtinfarkt.
Hur avgör vården om det finns en propp?
Läkaren börjar med symtombild, status och sannolikhetsbedömning. Ett blodprov som D-dimer kan ibland bidra när sannolikheten är låg eller måttlig, men är inte ett fristående bevis för eller emot trombos.
Vid misstänkt djup ventrombos används ofta ultraljud av venerna. Vid misstänkt lungemboli används vanligen CT av lungornas kärl när bilddiagnostik behövs.
Vid arteriella händelser används helt andra protokoll, exempelvis EKG och kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt eller hjärnavbildning vid stroke.
Kan MR hitta blodproppar?
MR kan användas vid vissa specifika kärlfrågor, men är inte förstahandsmetod för de vanligaste akuta proppmisstankarna.
Ultraljud är praktiskt för djupa vener i ben och CT-angiografi är central vid många akuta kärlfrågor.
Valet av metod ska därför styras av den kliniska misstanken och hur snabbt ett svar behövs, inte av vilken bildteknik som täcker störst del av kroppen.
Vad kan minska risken för blodpropp?
Efter operation eller annan högrisksituation kan vården rekommendera tidig mobilisering, kompressionsbehandling eller läkemedel beroende på individuell risk.
Rökstopp, behandling av blodtryck och blodfetter samt fysisk aktivitet minskar den arteriella hjärt-kärlrisken.
Har du tidigare haft venös trombos är det viktigt att berätta det inför operation, längre immobilisering eller andra situationer där proppförebyggande behandling kan bli aktuell.