Vad är ett aortaaneurysm?
Aorta transporterar blod från hjärtat till kroppen. När en del av kärlet blir onormalt vidgad kallas det aneurysm.
Många aneurysm växer långsamt och ger inga symtom. De upptäcks därför ofta vid ultraljud, CT eller annan bilddiagnostik som görs av en annan anledning.
Det viktigaste är att skilja ett stabilt aneurysm som kan följas från ett aneurysm med högre risk för komplikation.
Vilka riskfaktorer finns?
Rökning är en stark riskfaktor för bukaortaaneurysm. Högre ålder, manligt kön och hjärt-kärlsjukdom ökar också sannolikheten.
Högt blodtryck är viktigt vid flera former av aortasjukdom och bör behandlas när det är förhöjt.
Thorakala aneurysm kan ibland ha en tydligare ärftlig komponent, särskilt vid yngre ålder eller familjehistoria med aneurysm eller dissektion.
Vilka symtom kan betyda att ett aneurysm är akut?
Ett stabilt aneurysm ger ofta inga symtom. Plötslig svår buk-, rygg- eller bröstsmärta kan däremot vara tecken på ruptur eller annan akut aortasjukdom.
Kallsvettning, svimning, blekhet, snabbt försämrat allmäntillstånd eller blodtrycksfall gör situationen särskilt allvarlig.
Ring 112 vid misstanke om ruptur eller akut aortasjukdom.
Plötslig svår smärta tillsammans med cirkulationspåverkan ska bedömas omedelbart via 112.
Hur bestäms kontrollintervallet?
Kontrollintervallet bygger på aneurysmets diameter, var det sitter och om det förändras över tid. Mindre stabila bukaortaaneurysm kan följas med ultraljud.
När storleken ökar blir kontrollerna normalt tätare och kärlkirurgisk bedömning blir mer relevant.
Det exakta intervallet ska därför följa den plan som ansvarig mottagning ger, inte en generell internetregel.
Vilken bilddiagnostik används?
Ultraljud är snabbt, strålningsfritt och väl lämpat för att mäta bukaorta. CT ger mer detaljerad anatomi och används bland annat inför intervention.
MR kan vara användbart vid planerad uppföljning av vissa thorakala aortaförändringar när frågeställningen lämpar sig för det.
Vid akut misstanke om dissektion eller ruptur är CT-angiografi ofta central eftersom diagnostiken behöver vara snabb och detaljerad.
Vad kan du påverka själv?
Om du röker är rökstopp en av de viktigaste påverkbara åtgärderna. Följ ordinerad behandling för högt blodtryck och andra hjärt-kärlrisker.
Gå på planerade bildkontroller även om du känner dig helt frisk, eftersom aneurysm ofta är symtomfria.
Berätta för läkaren om nära släktingar haft aortaaneurysm, dissektion eller plötslig aortarelaterad död, särskilt i yngre ålder.