Vad händer i blodkärlet vid åderförkalkning?
LDL-partiklar kan ta sig in i artärväggen och bidra till en långvarig inflammatorisk reaktion.
Med tiden bildas plack som innehåller fett, bindväv och ibland kalk. Kärlet kan gradvis bli trängre.
Plack kan också vara relativt små men instabila. Om ytan brister kan en blodpropp snabbt bildas.
Vilka riskfaktorer driver ateroskleros?
Högt LDL-kolesterol, högt blodtryck, diabetes och rökning är centrala riskfaktorer.
Ålder och ärftlighet påverkar också risken, liksom låg fysisk aktivitet och andra metabola faktorer.
Flera riskfaktorer samtidigt ökar den samlade risken mer än en enskild faktor.
Vilka symtom kan ateroskleros ge?
Kärlkramp kan ge tryck eller smärta i bröstet vid ansträngning. Perifer artärsjukdom kan ge smärta i benen vid gång.
Stroke och hjärtinfarkt kan komma plötsligt när en blodpropp täpper till ett kärl.
Ring 112 vid misstänkt hjärtinfarkt eller stroke.
Hur bedöms aterosklerotisk risk?
Blodtryck, blodfetter, blodsocker, rökning, ålder och tidigare hjärt-kärlsjukdom vägs samman.
Hos personer med etablerad aterosklerotisk sjukdom är förebyggande behandling särskilt viktig för att minska risken för nya händelser.
Vårdcentral eller hjärtmottagning kan hjälpa till med riskbedömning och behandlingsmål.
Hur kan kärlförändringar undersökas?
Ultraljud kan bedöma vissa ytliga artärer och blodflöde. CT-angiografi och annan angiografi kan visa kärlens lumen och förträngningar.
EKG, arbetsprov och hjärtavbildning används vid hjärtsymtom, medan hjärn- och halskärlsdiagnostik används vid stroke- eller TIA-frågor.
Bilddiagnostik väljs efter symtom och kärlområde, inte som generell scanning av alla artärer.
Vad minskar risken för komplikationer?
Rökstopp, fysisk aktivitet, blodtryckskontroll och behandling av högt LDL och diabetes är centrala åtgärder.
Personer som redan haft hjärtinfarkt eller stroke behöver ofta läkemedel för sekundärprevention.
Följ ordinerad behandling även när du mår bra eftersom själva aterosklerosen ofta är symtomfri mellan händelser.