Fakta om försämrad syn och akuta varningssymtom

Synnedsättning

Synnedsättning kan utvecklas långsamt eller uppstå plötsligt och kan bero på förändringar i ögat, synnerven eller hjärnans synbanor. Plötslig synförlust, synfältsbortfall eller ett rött och smärtsamt öga med sämre syn ska bedömas skyndsamt.

Fakta och vägledning

Hur snabbt synen förändras styr hur brådskande bedömningen är

Långsam synförsämring beror ofta på brytningsfel, grå starr eller andra ögonsjukdomar. En plötslig förändring kan däremot bero på näthinna, blodcirkulation, synnerv eller stroke.

Det är viktigt att skilja om ett eller båda ögonen påverkas, om synfältet försvinner delvis och om symtomen kombineras med smärta, huvudvärk eller neurologiska bortfall.

Viktiga delar i bedömningen

Ett eller båda ögonen
Plötslig eller långsam debut
Synfält
Ögonsmärta
Ljusblixtar
Neurologiska symtom
Ögonundersökning
Riktad MR
Så kan utredningen byggas upp

Från första bedömning till rätt nästa steg

Avgör först om förändringen kom plötsligt och om ögat gör ont. Därefter undersöks synskärpa, synfält, ögonbotten och vid behov nervsystemet.

1

Bedöm hur synen förändrades

Tidpunkt, ett eller två ögon, synfält och associerade symtom avgör hur snabbt vård behövs.

2

Undersök ögat

Synskärpa, pupiller, ögontryck, främre ögat och näthinna behöver ofta bedömas.

3

Utred nervsystemet vid behov

Neurologisk undersökning och MR används när synnerv, synbanor eller hjärna misstänks.

Så hänger det ihop

Synen beror på en obruten signalväg från öga till hjärna

Lins och näthinna skapar och registrerar bilden, synnerven förmedlar signalerna och hjärnans syncentrum tolkar dem.

Vad menas med synnedsättning?

Synnedsättning innebär att synfunktionen är sämre än tidigare eller inte kan korrigeras fullt med vanliga glasögon. Det kan gälla synskärpa, kontrast, färgseende, mörkerseende eller delar av synfältet.

Suddig syn är inte alltid samma sak som synnedsättning. Torra ögon och brytningsfel kan ge övergående oskärpa, medan skada på näthinna, synnerv eller synbanor kan ge mer bestående problem.

Läs även om synrubbningar när synen förändras tillfälligt, flimrar eller påverkas i samband med huvudvärk.

Vanliga och möjliga orsaker till synnedsättning

Brytningsfel, grå starr, glaukom och förändringar i gula fläcken är vanliga orsaker till långsamt försämrad syn. Diabetes kan påverka näthinnans blodkärl och kräver regelbundna kontroller.

Näthinneavlossning kan ge ljusblixtar, nya grumlingar och en mörk gardin eller skugga i synfältet. Akut glaukom kan ge ett rött smärtsamt öga, huvudvärk, illamående och snabbt sämre syn.

Stroke och andra förändringar i hjärnans synbanor kan ge synfältsbortfall. Inflammation i synnerven kan ge nedsatt syn och smärta vid ögonrörelse.

När ska du söka vård snabbt?

Sök vård akut vid plötslig synförlust, nytt synfältsbortfall eller hastig försämring. Detsamma gäller vid ett rött och smärtsamt öga med synnedsättning.

Ljusblixtar, många nya svarta prickar eller en mörk skugga i synfältet bör bedömas skyndsamt eftersom näthinnan kan vara påverkad.

Ring 112 om synförändringen kombineras med hängande mungipa, svaghet, känselbortfall, talproblem, svår yrsel eller annan misstanke om stroke.

Plötslig synförlust är akut

Vänta inte på en planerad privat undersökning vid plötslig synförlust eller andra möjliga strokesymtom.

Hur utreds försämrad syn?

Bedömningen börjar med när förändringen började, om ett eller båda ögonen påverkas och om det finns smärta, blixtar, grumlingar eller neurologiska symtom.

Ögonundersökning kan omfatta synskärpa, pupillreaktion, ögontryck, synfält, mikroskopi och undersökning av näthinnan. Optisk koherenstomografi kan avbilda näthinna och synnerv.

Blodtryck, blodsocker och andra prover kan vara relevanta när kärlsjukdom, diabetes, inflammation eller annan systemsjukdom misstänks.

När används MR hjärna vid synnedsättning?

MR hjärna kan vara relevant när ögonundersökningen eller andra symtom talar för påverkan på synnerv, synbanor, hypofys eller hjärna.

MR är inte första undersökningen vid många sjukdomar i hornhinna, lins, näthinna eller ögontryck. Dessa bedöms bäst genom riktad ögonundersökning.

Vid akuta neurologiska symtom används akutsjukvårdens diagnostik och ibland CT innan MR. Det är därför viktigt att söka direkt i stället för att själv välja en planerad undersökning.

Vad kan du dokumentera inför en bedömning?

Testa inte synen upprepade gånger under lång tid när förändringen är plötslig. Notera i stället starttid, vilket öga som påverkas och om en viss del av synfältet saknas.

Ta med aktuell läkemedelslista och information om diabetes, högt blodtryck, migrän och tidigare ögonsjukdomar.

Undvik bilkörning om synen plötsligt är påverkad. Be någon hjälpa dig att söka vård eller ring 112 vid samtidiga strokesymtom.

Mer att läsa

Relaterad fakta och vägledning

Frågor och svar

Vanliga frågor om synnedsättning

När är synnedsättning akut?

När synen försämras plötsligt, när en del av synfältet försvinner eller när ett rött smärtsamt öga får sämre syn.

Kan stroke bara påverka synen?

Ja. Stroke kan ibland ge synfältsbortfall eller annan synpåverkan, men ofta finns även andra neurologiska symtom.

Kan näthinneavlossning göra ont?

Nej, den är ofta smärtfri men kan ge ljusblixtar, grumlingar och en mörk skugga i synfältet.

Behövs MR vid suddig syn?

Inte alltid. Ögonundersökning är ofta mer relevant. MR används när synnerv, synbanor eller hjärna misstänks.

Vad visar en synfältsundersökning?

Den kartlägger vilka delar av synfältet du kan uppfatta och kan ge ledtrådar om var signalvägen är påverkad.

Ska jag boka privat MR vid plötslig synförlust?

Nej. Plötslig synförlust ska bedömas akut av vården.