Vad menas med balanssvårigheter?
Balanssvårigheter kan innebära att du vinglar, behöver stöd, går bredbent eller känner att kroppen drar åt ett håll. Det kan finnas med eller utan yrsel.
Yrsel beskriver en känsla av rotation, svajning eller svimningskänsla, medan balansproblem främst märks när du står eller går. De två symtomen överlappar ofta.
Se även artiklarna om yrsel och balansproblem för närliggande perspektiv.
Vanliga och möjliga orsaker till dålig balans
Störningar i innerörat kan ge yrsel och ostadighet. Nedsatt syn, felaktiga glasögon eller mörker kan försämra kompensationen.
Polyneuropati minskar känseln från fötterna och kan göra det svårt att veta var kroppen befinner sig. Muskel- och ledsjukdom, svaghet och smärta påverkar också gången.
Stroke, sjukdom i lillhjärnan, Parkinsons sjukdom, hydrocefalus och andra neurologiska tillstånd kan ge balansproblem. Läkemedel, alkohol och blodtrycksfall är vanliga bidragande faktorer.
När är balanssvårigheter akuta?
Ring 112 vid plötslig balansförlust tillsammans med ansiktsasymmetri, svaghet, talproblem, synstörning, kraftig huvudvärk eller svårighet att gå.
Sök akut vid ny ostadighet efter huvudskada, medvetslöshet, ihållande kräkningar, feber med nackstelhet eller snabbt tilltagande neurologiska symtom.
Kontakta vården vid kvarstående balansproblem, upprepade fall, hörselpåverkan eller gradvis försämrad gång.
Ring 112 om balanssvårigheter börjar plötsligt och kombineras med svaghet, talpåverkan, synproblem eller svår huvudvärk.
Hur utreds balanssvårigheter?
Vårdgivaren frågar om debut, yrsel, hörsel, syn, fall, läkemedel och neurologiska symtom. Blodtryck liggande och stående kan bedöma ortostatisk reaktion.
Undersökningen omfattar gång, ögonrörelser, koordination, kraft, reflexer och känsel. Öron- och hörselundersökning kan behövas när innerörat misstänks.
Blodprover kan bedöma blodbrist, blodsocker, salter, vitaminbrist och sköldkörtel. Fysioterapeut kan samtidigt bedöma fallrisk och behov av träning eller hjälpmedel.
När används MR hjärna?
MR hjärna kan användas när undersökningen talar för sjukdom i hjärna, lillhjärna eller andra centrala strukturer. Akut misstänkt stroke ska dock bedömas direkt inom akutsjukvården.
CT används ofta akut eftersom undersökningen är snabb. MR kan ge mer detaljer vid vissa neurologiska frågeställningar men är inte alltid första metoden.
Balansbesvär från inneröra, läkemedel, syn eller blodtryck behöver andra undersökningar. En normal MR utesluter inte alla balansorsaker.
Hur kan fallrisken minska under utredningen?
Använd stöd och undvik stegar eller bilkörning om du är påtagligt ostadig. Ta bort lösa mattor, förbättra belysningen och använd skor med bra fäste.
Res dig långsamt om besvären kommer vid uppresning. Läkemedel som påverkar blodtryck, sömn eller balans bör gås igenom med vården men inte stoppas på egen hand.
Balans- och styrketräning kan hjälpa vid många långvariga tillstånd. Träningen bör anpassas om det finns hög fallrisk eller en ännu outredd neurologisk svaghet.