Vad betyder smärta utan tydlig orsak?
Uttrycket används ofta när symtomen inte kan förklaras av den första undersökningen. Det betyder inte att smärtan saknar biologisk grund. Smärta påverkas av vävnad, nervsystem, sömn, stress, tidigare erfarenheter och hur kroppen belastas.
Vissa tillstånd syns inte på vanlig röntgen och andra ger inga tydliga blodprovsförändringar. Samtidigt kan bilddiagnostik visa förändringar som är vanliga även hos personer utan smärta.
Vid besvär i ett bestämt område kan mer riktad information vara relevant, exempelvis om ryggsmärta, buksmärta eller huvudvärk.
Möjliga orsaker till oförklarad smärta
Smärta kan bero på muskler, leder, senor, inre organ, nerver eller blodkärl. Ibland har en tidigare skada läkt men nervsystemets känslighet finns kvar. Vid neuropatisk smärta kan det bränna, sticka eller ila.
Inflammatoriska sjukdomar kan ge smärta tillsammans med stelhet, svullnad, feber eller trötthet. Infektion, hormonrubbningar, läkemedel och bristtillstånd kan också bidra beroende på symtombilden.
Stress, ångest och depression kan förstärka smärta genom sömn, muskelspänning och nervsystemets reglering. Det gör inte symtomen mindre kroppsliga och betyder inte att all vidare utredning ska avbrytas.
När bör smärta bedömas snabbt?
Sök akut vid plötslig mycket svår smärta, bröstsmärta, svår andnöd, förlamning, nytillkomna tal- eller synproblem, medvetandepåverkan eller kraftig smärta efter ett större trauma.
Snabb bedömning behövs också vid feber och allmänpåverkan, en röd och varm svullen led, svår buksmärta, blodiga kräkningar eller avföring samt svaghet i benen med problem att kontrollera urin eller avföring.
Planerad vårdkontakt är lämplig när smärtan fortsätter, återkommer eller påverkar sömn, arbete och vardagsfunktion trots rimlig egenvård.
Ring 112 vid plötslig förlamning, talpåverkan, svår bröstsmärta, svår andnöd eller snabbt försämrat tillstånd.
Hur utreds smärta utan säker förklaring?
Vårdgivaren frågar om hur smärtan började, exakt var den sitter, hur den känns och om den varierar med rörelse, mat, vila eller tid på dygnet. Tidigare sjukdomar, läkemedel och psykisk belastning ingår i helhetsbilden.
Undersökningen kan omfatta rörelse, styrka, känsel, reflexer, leder, hud, cirkulation, hjärta, lungor och buk beroende på symtomen. Blodprover används när infektion, inflammation, brist eller organsjukdom misstänks.
En smärtdagbok kan visa samband som är svåra att minnas vid ett enstaka besök. Den kan dokumentera aktivitet, sömn, läkemedel och funktionspåverkan.
När hjälper MR eller annan bilddiagnostik?
MR är användbart när frågan gäller hjärna, ryggmärg, nerver, leder, muskler eller andra mjukdelar. CT, ultraljud och vanlig röntgen kan vara bättre för andra frågeställningar.
En bred undersökning är sällan första steget vid diffus smärta utan andra fynd. Bilddiagnostiken bör riktas mot ett område där symtom och klinisk undersökning ger en rimlig misstanke.
Läs mer om skillnaderna mellan undersökningar under MR eller CT och om hur en magnetkamera fungerar.
Vad händer om undersökningarna inte visar en tydlig orsak?
Ett uteblivet strukturellt fynd kan vara lugnande men lämnar ibland frågan om behandling. Då kan fokus flyttas till funktion, sömn, gradvis aktivitet, fysioterapi, läkemedelsgenomgång och strategier för att minska nervsystemets känslighet.
Behandling kan behöva kombineras. Fysisk aktivitet anpassas efter kapacitet, medan sömn och återhämtning förbättras stegvis. Psykologiska metoder kan hjälpa nervsystemet att hantera smärtsignaler utan att antyda att smärtan är inbillad.
Ny eller tydligt förändrad smärta ska bedömas på nytt. Ett tidigare normalt resultat gäller den situation som undersöktes då och utesluter inte framtida sjukdom.