När är familjehistoria viktig för screening?
Familjehistoria är särskilt relevant när en nära släkting har fått cancer eller hjärt-kärlsjukdom ovanligt tidigt, eller när flera släktingar har liknande diagnoser.
Det är inte bara antalet fall som räknas. Cancerform, ålder, biologiskt släktskap och om fallen finns på samma sida av familjen påverkar bedömningen.
Om en sjukdomsassocierad genvariant redan är känd i familjen bör du läsa om ärftlig cancer och screening.
Vilken information bör du samla?
Notera vilken diagnos släktingen hade och ungefär vid vilken ålder den upptäcktes. Om möjligt, ta reda på om diagnosen är medicinskt bekräftad och inte bara familjens minnesbild.
Markera om personen är förälder, syskon, barn, mor- eller farförälder och på vilken sida av familjen sjukdomen finns.
Om någon har gjort genetisk testning är det värdefullt att få veta vilket resultat som påvisades.
När ska du inte vänta på screening?
Ett eget symtom ska alltid bedömas som symtom. Blod i avföring, blod i urin, växande knöl, oförklarlig viktnedgång eller ihållande blödning ska inte vänta på en förebyggande kontroll.
Ring 112 vid akuta livshotande symtom som stark bröstsmärta, svår andnöd eller stroke-tecken.
Familjehistoria kan påverka hur snabbt vården utreder dig, men den ersätter inte den vanliga bedömningen av aktuella symtom.
Nya varningssymtom behöver riktad vårdutredning oavsett vad familjehistorien visar.
Hur går riskbedömningen vidare?
Vårdcentral eller specialist kan bedöma om familjemönstret är tillräckligt starkt för genetisk vägledning eller ändrat screeningupplägg.
Vid genetisk mottagning kan ett mer detaljerat släktträd byggas och testning diskuteras. Testning är inte alltid nödvändig eller möjlig.
Även utan påvisad genvariant kan familjerisk i vissa situationer påverka när och hur ofta kontroll rekommenderas.
Vilken screening kan bli aktuell?
Det beror helt på vilken sjukdom familjehistorien gäller. Bröstrisk, tarmrisk, prostata- eller andra tumörrisker följs med olika metoder.
MR kan vara relevant i vissa högriskprogram, men andra metoder kan vara bättre för ett specifikt organ.
Generell helkropps-MR ska därför ses som separat från ett medicinskt anpassat familjeriskprogram.
Så förbereder du ett samtal om familjerisk
Gör en kort lista eller enkel skiss över familjen och ta med den till vården. Det minskar risken att viktiga detaljer glöms.
Fråga om familjemönstret motiverar genetisk vägledning, ändrat screeningintervall eller tidigare start av kontroller.
Om du väljer privat screening, använd den som komplement och se till att ett rekommenderat specialistprogram fortsätter.