Vad innebär MR-screening för en riskgrupp?
Det betyder att MR används återkommande hos personer där risken för en viss sjukdom är tillräckligt hög för att motivera regelbundna kontroller.
Kontrollerna kan vara organriktade eller i vissa särskilda tumörrisksyndrom omfatta större delar av kroppen. Det avgörs av nationella vårdprogram och specialistbedömning.
Generell privat MR helkropp är en annan typ av undersökning och bör inte ersätta ett etablerat högriskprogram.
Vilka personer kan tillhöra en riskgrupp?
En känd sjukdomsassocierad genvariant kan ge kraftigt förhöjd risk för vissa cancerformer. Tidigare cancer eller medicinsk behandling kan också skapa behov av särskild uppföljning.
Familjehistoria kan tala för förhöjd risk även innan genetisk orsak är bekräftad. Då kan genetisk vägledning och specialistbedömning behövas.
Risk definieras inte enbart av oro eller enstaka symtom. Screeningprogram kräver en tydlig medicinsk grund.
Vad händer om du får symtom mellan kontrollerna?
Nya symtom ska bedömas när de uppstår och inte vänta till nästa screeningtid. Kontrollprogram är inte en ersättning för symtomutredning.
Ring 112 vid livshotande symtom som svår bröstsmärta, svår andnöd eller stroke-tecken.
Kontakta ansvarig mottagning om du har nya symtom som kan ha koppling till den ärftliga risk som följs.
Nya varningssymtom ska bedömas även om din senaste screening var normal.
Hur bestäms kontrollprogrammet?
Specialistvården bedömer den genetiska eller kliniska risken. Om genetisk utredning är relevant föregås testning ofta av genetisk vägledning.
När riskbilden är klar väljs de organ som behöver kontrolleras, lämplig metod och hur ofta undersökningen ska göras.
Program kan förändras när ny kunskap tillkommer eller när personen går in i en annan ålders- eller risksituation.
Varför används MR i vissa högriskprogram?
MR ger hög mjukdelskontrast och använder inte joniserande strålning, vilket är en fördel när undersökningar behöver upprepas över lång tid.
För vissa organ är andra metoder bättre. Mammografi, ultraljud, endoskopi, laboratorieprov och CT kan därför ingå parallellt.
Det är kombinationen av rätt metod och rätt riskgrupp som skapar värde, inte att MR i sig är ett generellt screeningtest.
Vad ska du göra om du tror att du tillhör en riskgrupp?
Samla information om vilka släktingar som har haft cancer, vilken cancerform och ungefär vid vilken ålder diagnosen ställdes.
Kontakta vårdcentral eller klinisk genetisk mottagning för att diskutera om genetisk vägledning eller annan riskbedömning är relevant.
Om ett specialistprogram rekommenderas, följ det även om du väljer att göra privat screening vid sidan av.