Vad är en förebyggande undersökning för kvinnor?
Det finns ingen enda undersökning som täcker all förebyggande hälsa. En bra plan kombinerar riskbedömning, provtagning, screening och levnadsvanor.
Behoven förändras över livet. Reproduktiv hälsa kan vara central under vissa perioder, medan hjärt-kärlrisk, benhälsa och cancerscreening får större betydelse med ålder.
Om du överväger privat bilddiagnostik kan MR helkropp vara ett komplement, men resultatet ska inte tolkas som ett komplett friskintyg.
Vilka kontroller bör inte ersättas av MR?
Mammografi är utformad för bröstcancerscreening och ska följas enligt kallelse. MR helkropp är inte en ersättning för detta.
HPV-prov och cellprov upptäcker förändringar i livmoderhalsen som MR inte kan screena på samma sätt.
Tjock- och ändtarmscancerscreening med avföringsprov är en annan etablerad metod för sin målgrupp och bör följas oberoende av privat MR.
När ska symtom bedömas i vården?
En ny bröstknöl, blödning efter klimakteriet, blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång eller en växande knöl ska bedömas som symtom.
Ring 112 vid stark bröstsmärta som inte går över, svår andnöd, förlamning eller talpåverkan.
Akut kraftig bäckensmärta tillsammans med graviditetsmöjlighet, blödning eller svimningskänsla behöver snabb bedömning.
Screening är till för personer utan tydliga symtom. Nya varningssymtom ska bedömas separat.
Hur kan en personlig riskgenomgång se ut?
Samla familjehistoria för bröst-, äggstocks-, tjocktarms- och annan cancer samt hjärt-kärlsjukdom. Notera vid vilken ålder sjukdomen uppstod.
Kontrollera blodtryck och diskutera blodfetter, blodsocker och andra prover utifrån ålder och riskprofil.
Gå igenom vilka screeningkallelser du får och om det finns skäl till tidigare eller tätare kontroller via specialistvården.
Vilken roll kan MR helkropp ha?
MR helkropp kan avbilda flera organ utan joniserande strålning och kan ibland upptäcka oväntade förändringar.
Metoden kan samtidigt missa små slemhinneförändringar, vissa bröst- och lungförändringar samt sjukdomar som främst syns i blodprov eller funktionstester.
Vid känd ärftlig cancerrisk bör kontrollprogram planeras inom specialistvården eftersom protokoll och intervall kan vara gen- och organspecifika.
Frågor att ta med till en förebyggande hälsogenomgång
Vilka screeningprogram är aktuella för mig och när var min senaste kontroll?
Finns cancer eller tidig hjärt-kärlsjukdom i familjen, och finns något tydligt mönster mellan släktingar?
Vilka riskfaktorer kan jag själv påverka och vilka tester ger faktiskt ett beslut som går att agera på?