Fakta om nationell cancerscreening

Screeningprogram i Sverige

I Sverige finns nationellt rekommenderade screeningprogram för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer. Programmen använder olika metoder och åldersgrupper eftersom screening fungerar bäst när nyttan är dokumenterad för en definierad målgrupp.

Fakta och vägledning

Ett nationellt screeningprogram kräver dokumenterad nytta på befolkningsnivå

Socialstyrelsen bedömer bland annat sjukdomens betydelse, testets träffsäkerhet, behandling, etiska frågor, organisation och balans mellan nytta och skada.

Det är därför inte alla cancerformer har ett nationellt screeningprogram även om det finns tester som kan hitta sjukdomen.

Viktigt att känna till

Mammografi
HPV-test
Avföringsprov FIT
Åldersgrupp
Kallelse
Falskt positivt
Överdiagnostik
Uppföljning
Så kan processen se ut

Så fungerar ett screeningprogram

En definierad målgrupp bjuds in, ett standardiserat test genomförs och avvikande resultat följs med diagnostik.

1

Kallelse till målgruppen

Personer bjuds in utifrån ålder och programmets kriterier.

2

Screeningtest

Mammografi, HPV-prov eller avföringsprov används beroende på cancerform.

3

Vidare utredning vid avvikelse

Ett positivt screeningtest är inte automatiskt en cancerdiagnos.

Så hänger det ihop

Sveriges cancerprogram använder organspecifika testmetoder

Metoden är vald för att ge en rimlig balans mellan tidig upptäckt, falska alarm, överdiagnostik och resursanvändning.

Vilka cancerscreeningprogram finns i Sverige?

Socialstyrelsen rekommenderar befolkningsscreening för bröstcancer med mammografi, livmoderhalscancer med HPV-baserad screening och tjock- och ändtarmscancer med test för blod i avföringen.

För bröstcancer ska regionerna erbjuda avgiftsfri mammografi till kvinnor 40–74 år. För tarmcancer rekommenderas screening för både kvinnor och män 60–74 år.

Livmoderhalsprogrammet omfattar kvinnor i en definierad åldersgrupp och bygger numera på HPV-testning enligt nationella föreskrifter och vårdprogram.

Varför finns inte screening för alla cancerformer?

Ett screeningtest måste kunna hitta relevant sjukdom tillräckligt tidigt och leda till behandling som förbättrar utfallet.

Programmet får inte skapa orimligt mycket skada genom falskt positiva svar, komplikationer, överdiagnostik eller överbehandling.

För vissa cancerformer är kunskapsläget eller testmetoden ännu inte tillräcklig för ett nationellt befolkningsprogram.

Vad händer om du får symtom mellan screeningtillfällena?

Screening är till för personer utan tydliga symtom. En ny bröstknöl, blod i avföringen, blödning efter klimakteriet eller andra varningssymtom ska bedömas separat.

Ett normalt screeningresultat garanterar inte att cancer inte kan utvecklas senare eller att testet hittar alla fall.

Sök därför vård för symtom enligt vanlig vårdväg och vänta inte på nästa kallelse.

Vad händer efter ett avvikande screeningtest?

Ett avvikande mammografifynd kan leda till kompletterande bilder, ultraljud och ibland vävnadsprov.

Ett positivt HPV-test följs enligt programmets algoritm med ny provtagning, cytologi eller kolposkopi beroende på risk.

Om blod hittas i avföringsprovet inom tarmcancerscreening erbjuds koloskopi för att utreda orsaken.

Kan privat MR ersätta nationell screening?

Nej. MR helkropp använder en annan metod och är inte validerad som ersättning för mammografi, HPV-test eller FIT-baserad tarmcancerscreening.

De nationella programmen är utformade för specifika vävnader och målgrupper och kan även upptäcka förstadier som en generell MR inte ser.

Den som gör privat screening bör fortsatt delta i de nationella programmen.

Hur håller du koll på dina screeningkallelser?

Delta när du får kallelse och kontakta regionen om du tror att en kallelse saknas eller om du flyttat.

Följ instruktionerna för omprov eller vidare undersökning om screeningtestet är avvikande.

Kontrollera alltid aktuella regionala och nationella rekommendationer eftersom program och intervall kan ändras över tid.

Mer att läsa

Relaterad fakta och vägledning

Frågor och svar

Vanliga frågor om screeningprogram i Sverige

Vilka cancersjukdomar har nationell screening?

Bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer har nationellt rekommenderade befolkningsprogram.

Vilka erbjuds mammografi?

Kvinnor 40–74 år ska erbjudas avgiftsfri bröstcancerscreening.

Vilka erbjuds tarmcancerscreening?

Socialstyrelsen rekommenderar screening med avföringsprov för kvinnor och män 60–74 år.

Är screening samma sak som en cancerutredning?

Nej. Screening görs på symtomfria personer; diagnostik görs vid symtom eller fynd.

Kan jag hoppa över mammografi om jag gör MR?

Nej. Generell MR är inte en ersättning för nationell mammografiscreening.

Vad gör jag vid symtom trots normalt screeningprov?

Sök vård för symtomet och vänta inte på nästa screeningtillfälle.