När är cancer i familjen relevant för din egen risk?
Cancer är så vanligt att många familjer har flera cancerfall utan att ett ärftligt syndrom finns.
Misstanken om ärftlighet blir starkare när cancer uppstår ovanligt tidigt, när flera nära släktingar har samma eller biologiskt relaterade cancerformer eller när en person får flera primära cancerdiagnoser.
En känd patogen genvariant i familjen gör riskbedömningen betydligt mer specifik.
Vilken familjeinformation är mest användbar?
Exakt cancerform är viktig. ’Cancer i magen’ kan exempelvis betyda flera olika diagnoser med helt olika genetisk betydelse.
Ålder vid diagnos och biologiskt släktskap bör noteras. Ett fall hos en 35-åring kan väga annorlunda än samma cancerform mycket sent i livet.
Om någon i familjen redan gjort genetisk testning är det bäst att ta reda på det exakta svaret.
När bör du ta upp familjehistorien med vården?
Ta upp den när flera nära släktingar haft relaterade cancerformer, när diagnoser kommit tidigt eller när en ärftlig genvariant är känd.
Det är också relevant vid din egen cancerdiagnos eftersom genetisk information kan påverka behandling, uppföljning och släktingars risk.
Nya symtom ska utredas som symtom och inte vänta på en planerad genetisk riskbedömning.
Hur går bedömningen vidare?
Vårdcentral eller specialist kan bedöma om mönstret motiverar remiss till onkogenetisk mottagning.
Där byggs ett mer detaljerat släktträd och diagnoser kan verifieras. Genetisk analys används när sannolikheten och den medicinska nyttan är tillräcklig.
Ett genetiskt svar kan vara positivt, negativt eller ibland svårt att tolka, vilket är en anledning till att vägledning är viktig.
Vilka kontroller kan familjehistorien påverka?
Det beror på vilken cancerform och risk som är aktuell. Exempelvis kan kontroll av bröst, tarm eller andra organ starta tidigare eller göras tätare i vissa riskgrupper.
Riktade kontrollprogram är mer relevanta än generell scanning eftersom de bygger på känd sjukdomsrisk och etablerade metoder.
Nationell befolkningsscreening ska fortsatt följas om du tillhör målgruppen.
Så gör du en användbar familjelista
Skriv varje biologisk släkting på moderns eller faderns sida, cancerform och ungefärlig ålder vid diagnos.
Försök skilja bekräftade diagnoser från sådant familjen bara tror eller minns osäkert.
Ta med listan till vården och fråga om mönstret motiverar genetisk vägledning eller förändrat screeningupplägg.