Vad är illamående?
Illamående är en subjektiv känsla av att behöva kräkas. Det kan kombineras med blekhet, kallsvettning, ökad saliv, yrsel och minskad aptit.
Kräkning är en skyddsreflex men kan orsaka vätske- och saltbrist när den är upprepad. Äldre personer, gravida och personer med kronisk sjukdom kan vara extra känsliga.
Illamående förekommer vid många magbesvär men kan också komma från hjärna, balansorgan, hormoner eller läkemedel.
Vanliga och möjliga orsaker till illamående
Magsjuka, matförgiftning, funktionell dyspepsi, reflux och förstoppning är vanliga orsaker. Gallsten, inflammation i bukspottkörteln och tarmhinder är mindre vanliga men kan ge tydlig buksmärta.
Graviditet, migrän, yrsel, stress och ångest kan ge illamående utan primär sjukdom i magen. Läkemedel, alkohol och narkos är andra vanliga utlösare.
Metabola tillstånd som lågt blodsocker, njurpåverkan eller hormonrubbning kan också ge illamående. Andra symtom och provresultat avgör om sådana orsaker behöver utredas.
När bör du söka vård för illamående?
Sök akut vid blodiga eller kaffesumpsliknande kräkningar, svart avföring, svår eller snabbt ökande buksmärta, hård uppspänd buk, bröstsmärta eller uttalad andnöd.
Akut bedömning behövs också vid svår huvudvärk med nackstelhet, förvirring, nytillkommen svaghet, talpåverkan eller efter en allvarlig huvudskada.
Kontakta vården om illamåendet fortsätter, om du går ner i vikt, inte får i dig tillräckligt med vätska eller om kräkningarna återkommer utan tydlig förklaring.
Sök vård snabbt om du inte kan behålla vätska, kissar mycket lite, blir förvirrad eller har illamående tillsammans med svår smärta eller neurologiska symtom.
Hur utreds långvarigt eller återkommande illamående?
Vårdgivaren frågar om tidsförlopp, måltider, kräkningar, avföring, huvudvärk, yrsel, menstruation, graviditetsmöjlighet och läkemedel. Kroppsundersökningen riktas mot buk, nervsystem och vätskebalans.
Blodprover kan bedöma infektion, blodsocker, lever, njurar och salter. Graviditetstest, urinprov eller avföringsprov kan vara relevant beroende på situation.
Vid övre magbesvär kan gastroskopi eller test för Helicobacter pylori bli aktuellt. Yrsel och neurologiska symtom följer en annan utredningsväg.
När används ultraljud, CT eller MR?
Ultraljud är vanligt vid misstanke om gallsten eller sjukdom i vissa bukorgan. CT används ofta vid akut buksmärta när tarm, bukspottkörtel eller andra strukturer behöver bedömas snabbt.
MR buk kan användas vid särskilda frågor om mjukdelar, lever, gallvägar eller andra bukorgan, men är inte en generell förstahandsundersökning för isolerat illamående.
Bilddiagnostik kan inte bedöma alla vanliga orsaker. Funktionell dyspepsi, läkemedelsbiverkningar och vissa hormonella orsaker kan kräva andra tester.
Vad kan du göra medan du väntar på bedömning?
Drick små mängder ofta om större glas utlöser kräkning. Vätskeersättning kan vara lämpligt vid upprepade kräkningar eller diarré. Följ urinmängd och tecken på yrsel eller uttorkning.
Små måltider och mat som luktar mindre starkt kan vara lättare att tolerera. Undvik alkohol och mat som tydligt förvärrar besvären.
Ändra inte ordinerade läkemedel på egen hand. Dokumentera vilka preparat du använder och när illamåendet började för att underlätta läkemedelsgenomgång.