Vad menas med aptitlöshet?
Aptit är lusten att äta och skiljer sig från kroppens biologiska hunger. Du kan behöva energi utan att känna matlust, särskilt vid sjukdom eller stress.
En kortvarig aptitminskning är vanlig vid förkylning, magsjuka och feber. Långvarig aptitlöshet kan påverka vikt, muskelmassa, immunförsvar och återhämtning.
Om aptitlösheten redan har lett till viktminskning är det viktigt att läsa mer om oförklarlig viktnedgång.
Vanliga orsaker till dålig aptit
Infektion, feber, illamående, förstoppning, reflux och andra magbesvär kan minska matlusten. Smärta, andfåddhet och trötthet kan göra måltider ansträngande.
Läkemedel kan påverka smak, illamående, muntorrhet och magsäckens funktion. Alkohol och nikotin kan också påverka aptit och näringsintag.
Depression, ångest, sorg och stress kan minska aptiten. Hos äldre kan ensamhet, tuggproblem och nedsatt lukt eller smak bidra.
När bör aptitlöshet bedömas?
Kontakta vården om aptiten inte återkommer, om du går ner i vikt eller märker tydlig svaghet. Tidig mättnad, återkommande kräkningar, buksmärta eller förändrade avföringsvanor bör också bedömas.
Sväljsvårigheter, mat som fastnar, blod i kräkning eller avföring, gulsot och oförklarlig feber är varningssymtom.
Sök snabbt om du inte får i dig vätska, kissar mycket lite, blir förvirrad eller har snabbt försämrat allmäntillstånd.
Sök vård när aptitlöshet leder till tydlig viktnedgång, svaghet eller tecken på uttorkning.
Hur utreds långvarig aptitlöshet?
Vårdgivaren frågar om vikt, måltider, tidig mättnad, sväljning, avföring, smärta, illamående, läkemedel och psykisk hälsa. Mun, tänder, hals, lymfkörtlar och buk kan behöva undersökas.
Blodstatus, blodsocker, lever-, njur- och sköldkörtelprover samt inflammationsmarkörer är exempel på möjliga prover. Valet anpassas till andra symtom.
Vid sväljproblem eller övre magbesvär kan gastroskopi bli aktuell. Dietistbedömning kan behövas samtidigt och ska inte vänta tills hela utredningen är färdig.
När används bilddiagnostik?
Ultraljud kan användas vid misstänkt gall- eller leversjukdom. CT eller MR kan bli aktuellt när provsvar och symtom pekar mot bukorgan eller en djupare förändring.
MR buk kan ge detaljer om flera bukorgan men är inte den rutinmässiga första undersökningen för aptitlöshet.
Vissa viktiga orsaker syns bättre med gastroskopi, blodprov eller klinisk bedömning. Undersökningen väljs därför efter den medicinska frågan.
Hur kan näringsintaget underlättas?
Små och täta måltider kan vara lättare än stora portioner. Energirikare mat och protein i mindre mängd kan hjälpa när matvolymen blir låg.
Välj mat som smakar och luktar acceptabelt. Kall mat kan ibland vara lättare vid illamående. Dryck mellan måltider kan ge mindre tidig mättnad än stora mängder till maten.
Vid snabb viktnedgång eller tydlig muskelsvaghet bör råden anpassas av vården eller dietist. Kosttillskott ersätter inte utredning av orsaken.