Hur är höften uppbyggd?
Höftleden bildas av lårbenshuvudet och en djup ledskål i bäckenet som kallas acetabulum. Ledytorna täcks av brosk, och runt kanten finns labrum som fördjupar ledskålen.
En stark ledkapsel och flera ligament ger stabilitet. Muskler runt säte, lår och bäcken styr rörelse och håller bäckenet stabilt när du går eller står på ett ben.
Höften ligger djupt, vilket gör att smärtans plats inte alltid motsvarar den struktur som är påverkad. Besvär från ryggen kan stråla mot höft och ben.
Vilken funktion har höften?
Höftleden kan böjas, sträckas, roteras och föras åt sidorna. Den överför kroppsvikten från bäckenet till benen och utsätts för stora krafter vid gång, löpning och hopp.
Höftmusklerna stabiliserar bäckenet och styr benets position. Nedsatt styrka kan påverka knä och rygg. Ledbrosk och ledvätska minskar friktion, medan labrum och ledkapsel bidrar till stabilitet.
God funktion beror på kombinationen av rörlighet, muskelkontroll och gradvis anpassning till belastning.
Höften påverkas av hur bäckenet hålls stabilt när kroppsvikten flyttas från ett ben till det andra. Svaghet i sätesmusklerna kan ge kompensation i bäcken, knä och ländrygg, men är sällan den enda orsaken till smärta.
Vanliga höftbesvär
Artros kan ge gradvis ökande smärta och stelhet, ofta i ljumsken. Senbesvär och irritation i slemsäckar ger oftare smärta på höftens utsida. Skador på labrum, stressfraktur och benmärgspåverkan är andra möjliga orsaker.
Smärta i säte eller baksida lår kan komma från ländrygg eller nervpåverkan. Läs mer om höftsmärta, ont i höften och artros i höften.
Efter fall kan en höftfraktur ge kraftig smärta och oförmåga att belasta. Hos vissa kan smärtan vara mindre tydlig trots fraktur.
Smärtans läge ger vägledning: ljumske och framsida lår talar oftare för leden, utsida för senor eller slemsäckar och säte eller baksida för rygg, muskler eller nervpåverkan. Mönstret är inte absolut och behöver testas kliniskt.
När bör du söka vård för höften?
Kontakta vården om smärtan är ihållande, påverkar gång eller sömn, eller om rörligheten gradvis minskar. Bedömning behövs också vid återkommande låsningar, klick med smärta eller tydlig svaghet.
Sök akut om du efter fall inte kan stå eller belasta benet, om benet ser förkortat eller utåtroterat ut eller om smärtan är mycket stark. Ett rött, varmt och svullet höftområde med feber behöver snabb bedömning.
Plötslig svaghet eller domningar i benet kan bero på nervpåverkan och ska bedömas utifrån övriga symtom.
Hur undersöks höften?
Läkaren eller fysioterapeuten bedömer gång, rörlighet, styrka, ömhet och om smärtan verkar komma från höftleden, senor, slemsäckar eller ryggen. Smärtans plats och vilka rörelser som provocerar är viktiga ledtrådar.
Röntgen är vanligt vid misstänkt artros eller fraktur. Ultraljud kan visa ytliga senor, slemsäckar och vätska. MR ger detaljerade bilder av brosk, labrum, benmärg, senor och muskler.
Vid akut misstänkt fraktur kan CT eller MR användas om röntgen är normal men symtomen fortfarande talar för skada.
Ibland används diagnostisk injektion i höftleden för att bedöma om smärtan verkligen kommer från leden. Det kan vara värdefullt när både höft och ländrygg visar förändringar och symtombilden är svår att avgränsa.
När kan MR höft vara relevant?
MR höft kan vara relevant vid misstänkt labrumskada, stressfraktur, benmärgspåverkan, sen- eller muskelskada, oförklarad långvarig smärta eller när röntgen inte förklarar besvären.
MR är inte alltid nödvändigt vid typisk artros, där klinisk bedömning och röntgen ofta räcker. Bilderna kan också visa förändringar som inte orsakar symtom.
Valet av undersökningsområde är viktigt. Smärta som egentligen kommer från ländryggen kräver en annan bedömning än smärta från själva höftleden.
Begränsningar och nästa steg
Höftsmärta behandlas ofta med belastningsanpassning, styrke- och rörlighetsträning samt smärtlindring. Ett MR-fynd avgör inte ensamt om operation behövs.
Nästa steg kan vara fysioterapi, injektionsbehandling, ortopedbedömning eller behandling av ryggrelaterad nervpåverkan. Vid försämring eller nytillkommen oförmåga att belasta ska ny bedömning göras.
Vid artros kan träning, viktanpassning och smärtlindring ge god effekt innan operation övervägs. Vid senbesvär behövs ofta gradvis belastning under längre tid. Snabba förändringar i träningsmängd eller total vila kan båda försvåra återhämtningen.